Sluta skälla på margarinet!

Sluta skälla på margarinet! 150 150 Ann-Helen von Bremen

Av gästkrönikör Anna Sjögren

Margarin är ett livsmedel som man kan börja med att ta bort om man vill följa trenden med att äta naturlig och närproducerad mat. Smör och olja eller en blandning av båda kan lätt ersätta margarinet i matlagningen och på mackan. Men under det senaste året har jag läst så mycket dumheter om margarin så nu tycker jag att det räcker.

Visst, margarin är hopplöst ute i kylan för den trendriktiga konsumenten, men det är fortfarande ett livsmedel som blandas, förpackas och säljs av noggranna producenter. Det är företag som troligen vill behålla sina kunder och därför inte är särskilt intresserade av att förgifta dem eller lura dem att betala dyrt för billig skit.

När jag läste Martin Ingvars senaste bok Hjärnkoll på maten kände jag att gränsen var nådd. Även om man är professor i medicin har man inte rätt att hitta på hur livsmedelsföretag tillverkar sina produkter. Så här står det om margarintillverkning i boken:

”Margarin tillverkas genom att man blandar skummjölk med vegetabiliska oljor och knådar det till en smörlik konsistens. När man blandar fetter med olika smältpunkt kan man få en lagom hårdhet på margarinet. Ett alternativ till skummjölk för att få in vätskan i oljan är att använda tryck och en katalysator. Processen gör att en del av fettmolekylerna härdas. Härdat fett, eller transfetter som de också kallas, är en riskfaktor för hjärtsjukdom och inget som man bör äta frivilligt.”

Det finns inte många rätt i de tre sista meningarna. Att skummjölk skulle användas för att få in vätskan i oljan förstår jag inte eftersom det inte går att trycka in vätska i olja.

Oljor härdas under tryck och det används en katalysator för att reaktionen ska ske. Alla som läst kemi på grundnivå vet att en katalysator används för att få en reaktion att ske men att katalysatorn inte finns med i slutprodukten. Men ordet katalysator låter ju läskigt och inte alls gott för den som glömt kemilektionerna i nian.

Det är korrekt att fettet härdas men att sätta likhetstecken mellan härdat fett och transfetter som i texten ovan är fel. Att härda en olja fullt ut innebär att det bildas mättade fettsyror av de omättade och fettet ändrar konsistens, det blir hårt istället för flytande. Och ett hårt margarin som är avsett för matlagning och bakning innehåller därför ganska mycket mättat fett precis som smör. När man härdar oljor delvis (partiell härdning) bildas transfettsyror. Om en tillverkare blandar i delvis härdade vegetabiliska fetter i margarin, kex eller kakor måste det anges i innehållsdeklarationen och idag är den ingrediensen mycket sällsynt.

Jag har inga intressen i margarinindustrin och köper själv ekologiskt smör, men jag är trött på lösa rykten och ogrundade klyschor om att margarin skulle tillverkas av folk som vill lura och förgifta sina medmänniskor.

Ann-Helen von Bremen

Vem har makten över din matkasse? Det här är en blogg om hur matproduktionen, politiken och affärerna kring maten ser ut. Jag arbetar annars som frilansjournalist och skriver om lantbruk, livsmedel och mat. Här skriver jag mer fritt om matkedjan. Jag är inte alltid arg, mat är ett av mina största nöjen. Men jag är alltid hungrig. Ann-Helen Meyer von Bremen

All stories by: Ann-Helen von Bremen
5 comments
  • Peter Robsahm

    Tog upp det här med herr dr Ingvar, eftersom ämnet intresserar mig och jag frågade honom om en kommentar. Han svarade: ”Tycker inte det ger en korrekt bild av vår text. Vi säger inte att margarin är bara transfetter. Vi säger att framställningsprocessen, särskilt högrycks utan nickel ger transfetter i margarinet. Det är skillnad. Sen säger vi dessutom att det finns olika kvaliteter.” Om det gör någon klokare, vet jag inte, men det var i alla fall så han kommenterade inlägget. Intressant i sammanhanget är kanske också den ”fettkurva” som finns presenterad av bl a Andreas Eenfeldt, där man tydligt ser hur befolkningens genomsnittsvikt ökar i takt med att användandet av smör minskar, för att sedan vända tillbaka under senare tid, då smöret kommit till användning igen. Så, även om allt margarin inte är ”skokräm”, är det kanske inte en produkt som främjar hälsa och viktbalans och kanske förtjänar att vara ”hopplöst ute i kylan” av just den orsaken.

  • Anna Sjögren

    Tack för den kommentaren. Texten inom citationstecknen är direkt citat ur boken, så det ger ändå en bild av texten även om den är ryckt ur sitt sammanhang.
    Vad jag främst reagerade på när jag läste boken är att två författare (i det här fallet: Ingvar och Eldh) beskriver en tillverkningsprocess utan att mera noggrant ha tagit reda på hur den går till.
    Och apropå Eenfeldts sambandskurva så är det ju alltid intressant när man sätter saker i relation till varandra. Har sett en variant på den där som visar antalet timmar som folk tittar på TV och hur den utvecklingen följer samma kurva som margarinkonsumtionen. Med det vill jag säga att det är fler faktorer än fettval som påverkar kroppsvikten.

  • Pedatte

    man behöver inte ange transfetter om det är mindre än 2%. Allt fett är känsligt för syre, värme och ljus. Äter man mycket stekt mat så är det problemet, inte om man använder margarin, kokosfett eller smör. Kroppen har svårt för att smälta fett till energi även om det går. annars är det bara omega-fetter som behöver ätas. Kroppen tillverkar annars alla fett-syror själv och gör det så alldeles utmärkt. Tyvärr brukar alla skalade nötter också vara processade på något sätt. Så det mesta fett man köper är nog mer eller mindre förstört.

Leave a Reply

Your email address will not be published.