Konsumentmakt räcker inte
Konsumentmakt räcker inte https://www.hungryandangry.se/wp-content/themes/corpus/images/empty/thumbnail.jpg 150 150 Ann-Helen von Bremen https://secure.gravatar.com/avatar/88255445418f62883f7b3c40f969232d?s=96&d=mm&r=gLäser en utmärkt krönika i Land Lantbruk. Krönikören Pelle Agorelius är livsmedelsproducent och uppfylld av dagliga möten med konsumenterna och betonar vikten av att ständigt vara lyhörd för konsumenternas önskningar. Det gör han helt rätt i, utan tvekan finns det fortfarande många företag i Livsmedelssverige som fortfarande inte har lärt sig den läxan.
Däremot tror jag att det är bara i den bästa av världar som konsumenten verkligen har makt. Och nu lever vi inte i den. Konsumenten är tyvärr vare sig kung eller president i Matlandet Sverige. För vad händer den dagen då Coop eller någon annan kedja bestämmer sig för att Agorelius produkter är för dyra eller av någon annan anledning inte passar in i sortimentet? Jo, då får hans produkter vackert maka på sig, oavsett vad konsumenterna tycker.
Visst spelar det roll vilka val som vi konsumenter gör i butiken och visst finns det många exempel när konsumentmakten har fungerat, men vi ska ändå vara realistiska och inse att konsumentmakten, i alla fall som vi utövar den i dag, är ett rätt svagt verktyg för förändring. Den verkliga makten finns hos handeln och de riktigt stora livsmedelsföretagen, inte hos bönderna, politikerna eller hos konsumenterna.
Handeln brukar alltid påstå att man låter konsumenterna välja. Men vem har egentligen valt att handelns egna varumärken ska växa med sådan kraft som har skett under de senaste åren? Med några få undantag har merparten av dessa varumärken inget annat värde än att ge handeln mera makt över livsmedelskedjan. Särskilt tydligt blir det nu när både Ica och Coop ska börja sälja egen mjölk. Vem tycker att mjölk är dyrt? Och vem tror att handeln kommer att tillföra några värden för att utveckla mjölksegmentet?
Jag önskar att det vore konsumenten som verkligen var kung i Matsverige, men tyvärr är står vi fortfarande kvar i folkhopen som beundrande tittar på Kejsaren utan kläder. Och det verkar inte finnas ett enda barn som skriker att kejsaren är naken.
Och egentligen borde Agorelius flirta med inköpscheferna i stället. Men jag är glad för att han väljer att ha konsumenterna i fokus.
3 comments
-
-
ann-helen
Tack själv, Pelle. Det var ju din krönika som inspirerade mig. Och det är bra att du inte är lika desillusionerad som jag, hur skulle det annars se ut här i världen? Och du har rätt att det är fler än handeln som inte har förstått vikten av att lyssna på konsumenten. Men tyvärr tror jag att det kommer att dröja länge innan handeln kommer avbryta sin emv-erövring av varuhyllorna, det är alldeles för mycket pengar och alldeles för mycket makt som står på spel. När handeln tar fram sina egna varumärken så får man en total insyn i produktionskostnaderna och detta är ett trumfkort som man inte kommer att ge ifrån sig i första taget. Sedan inser man förstås att man måste blidka konsumentströmmar som närodlat, gårdsnära osv, men som läget ser ut nu kommer detta bara vara på marginalen. Tyvärr
-
Pelle Agorelius, Husmansbord
Marginalen var ordet…det är ungefär där vi är. Jag träffade en mjölkbonde i en butik när jag fredagshandlade för någon timme sedan. Hon tyckte hon gjorde mer nytta i butik en ”lönehelg”, än att vara allmänt förbannad på tingens ordning. Nu hör det till saken att hon är delägare i ett relativt litet mejeri, kanske höjer det motivationen och känslan av att kunna göra skillnad. I dokusåpornas tidevarv kanske man ska göra TV av när matens ansvariga möter konsumenter. Vem vågar stå upp för varan? Vågar en emv-chef träffa ensamma mamman som undrar vem i hela världen hon kan lite på?
Pelle Agorelius, Husmansbord
Tack för reaktionen på min krönika. Jag är inte lika desillusionerad ännu, jag är väl för ung i branschen 😉
Men, ärligt talat, det finns en trend mot EMV som handeln själv noterar. Någonstans blir reaktionen mot ett torftigare utbud att gynna mindre och lokala producenter. Att betala extra för bara bilder på en Bullerby är väl tveksamt, jag tror det måste gå att åka till den och träffa bonden (om än i butik), och konsumenten ska känna sig rimligt säker på att det inte är en kuliss…för att man ska få ut några kronor på det som kallas ”svenska mervärden”. Att skrämma fram eller muta till sig intäkter funkar inte på sikt. Fria val kräver valmöjligheter, det borde t o m handeln fatta. Jag tror det är andra än handeln som har svårast att förstå konsument.