Brev från verkligheten
Brev från verkligheten https://www.hungryandangry.se/wp-content/themes/corpus/images/empty/thumbnail.jpg 150 150 Ann-Helen von Bremen https://secure.gravatar.com/avatar/88255445418f62883f7b3c40f969232d?s=96&d=mm&r=gAnders Munters, tidigare ekologisk mjölkproducent, har reagerat på kritiken om att ekologiskt lantbruk inte är tillräckligt produktivt. Här skriver han om sina praktiska erfarenheter:
Staffan Danielsson säger att han värnar Sveriges jordbruk. Jag undrar på vilket sätt?
Jag och min familj har varit lantbrukare under femtio år, de flesta år som konventionella och de sista tio åren som ekologiska. Anledningen till att vi bestämde oss för att lägga om vårt jordbruk var att dåvarande Svensk Mjölk gjorde en utredning som hette ”Kostnader för att producera Ekologisk mjölk”. Det var två gårdar som ingick, vår och en till samt dessutom en fiktiv gård. I samtliga fall visade det sig att omläggningen till ekologiskt inte innebar någon kostnad utan det förbättrade lönsamheten och röda siffror i bokslutet blev svarta. Detta redan efter att vi avstod från att inhandla konstgödsel och giftiga bekämpningsmedel . (Idag kallas de växtskyddsmedel, konstig benämning på gift som dödar vissa växter.)
Staffan Danielsson har förmodligen aldrig odlat ekologiskt men ändå vet han, liksom en del forskare som saknar praktisk erfarenhet, att skördarna minskar med 30-40%.
Visst blir skörden kanske lite mindre, för vår del ca 5-15% lägre, beroende på årsmånsvariationer. Det som överraskade mest var dock att grödorna och inte minst djuren blev mycket friskare. Ungefär 40-50% av veterinärkostnaderna försvann. Mjölkproduktionen blev 3-5% lägre, men med högre halter av fett och protein.
Att Staffan Danielsson tror att vi måste öka produktionen i världen är kanske sant men man måste hålla i minnet att det största problemet är att vi måste använda den mat vi producerar. Idag är det ju känt att mer än 30% av maten aldrig når dit där den avsedd, till att ätas.
Ekologiskt jordbruk använder inte konstgödsel. Sedan 1950-talet har den industriella användningen av luftkväve ökat explosionsartat, genom billig fossil (olja) energi. Det har bidragit till stora problem med övergödning, nitrat i dricksvatten, klimatpåverkan med mera. Kostnaderna för de kväverelaterade miljöeffekter som är orsakade av jordbruket i Europa har beräknats kosta samhället 20-150 miljarder € per år enligt ”The European Nitrogen Assessment” som genomörts av 200 experter från 21 länder. Det kan jämföras med de 10-100 miljarder € som lantbrukarna beräknas tjäna på att använda konstgödselkväve i form av ökade skördar.
Jag tror inte att man behöver vara speciellt kunnig för att räkna ut vilket sätt att odla som är det smartaste för människor och natur. Det visar också konsumenterna med allt större tydlighet genom de siffror handeln redovisar. Konsumenterna är smartare än både forskare och en del politiker. De verkar sakna baskunskaper om hur vår natur med biologisk mångfald fungerar.
Anders Munters, Dala-Järna
12 comments
-
-
Tommy Dahlin
Anders Jag har oxå provat ekologiskt under fem års tid. För min del minskade spannmålsskördarna med 50% trots inköp av ekologisk gödsel iom att egna flytgödseln räcker till ca en tredjedel av arealen
Näring måste tillföras även till baljväxter om inte marken långsiktigt ska utarmas. Kortsiktigt kan hyggliga skördar tas som eko på de bästa åkermarkerna. Näringsvärdena sjunker på ogödslat gräs som i sin tur innebär minskad avkastning på djuren. Det enda som ökade rejält i min produktion av eko var dieselförbrukningen. Uppskattningsvis dubbla mängden per producerad kilo mjölk mot konventionell. Finns mängder med exempel på samma erfarenheter. Skulle va intressant att kolla markkarteringen på fd Munters gård om tio år. Det går inte att lura marken med önsketänkanden -
Tommy Dahlin
Vill även tillägga att uppfinningar såsom fixering av kväve ur luften olika former av växtskydd har räddat många gånger fler människoliv undan svält och död än de har orsakat skada. Hur det ska det gå till att förse jordens befolkning med mat, när vi om några årtionden är 50% fler samtidigt som jordens odlingsbara arealer minskar med 1% per år går helt enkelt inte ihop med det ekologiska tänket. Anklaga på det konventionella jordbrukandet funkar ju bra så länge man själv har möjlighet att äta sig proppmätt
-
ann-helen
Tråkigt att du inte lyckades med ekologisk odling under de fem år som du prövade. Vi var också mycket fundersamma hur det skulle gå när vi ställde om. Vi gjorde ett halvhjärtat försök i slutet av 1980-talet men vi kände att vi inte hade någon bra strategi då.
Efter moget övervägande och i samråd med vår växtodlingsrådgivare bestämde vi oss i mitten på 90-talet. Vi gjorde övergången succesivt. Eftersom grödorna, trots att vi följde alla moderna rekommendationer vad gällde gödsling och kemisk bekämpning, inte utvecklades på ett sätt som tillfredsställde oss utan snarare gav ett sämre ekonomiskt utfall, såg vi att något måste göras. I och med EU-inträdet så kom miljöstödet på vallen och där förbjöds kemisk bekämpning utom till vallbrott. Round up var då och är fortfarande ett vanligt sätt att bryta vallen på. En kanadensisk undersökning visade att användning av bland annat glyfosat (Round Up) gjorde att efterkommande gröda var lättare mottaglig för svampangrepp.
Vi hade under många år problem med ”Grå ögonfläcksjuka” (Motsvarande spannmålens ”Sköldfläcksjuka”). Farmförallt på andraskörden, som efter kvävegödsling började växa mycket fint för att sedan plötsligt vissna ner, det hände åtskilliga gånger. När vi slutade med Round up och den lättlösliga handelsgödseln upphörde det problemet. Vi fick då rejäla andraskördar på vallen.
Vi har sedan 1987och till och med år 2011, linjekarterat sex linjer för att se hur det såg ut med växtnäringen år från år. Vi såg att det som betydde mest för grödornas tillgänglighet av växtnäring var hur mycket tjäle som varit i marken under vintern. Det betydde mycket mer än hur gödslingen från föregående år varit. Vi prövade också under en längre period att snålgödsla delar av skiften för att i praktiken se skördeutfallet. Eftersom vi inte kunde se de skillnader som de flesta rådgivare hävdar, bestämde vi oss att ställa om till eko.
Vi, liksom alla andra djurbönder, visste vilka gödselmängder som vi hade att hushålla med. Vi dividerade gödselmängden med antalet hektar. Det betydde att istället för en tidigare giva på 35-40 ton per hektar halverade vi gödselmängden till mellan 15-20 ton per hektar. Gödselanalyserna som vi tog varje år innehöll ca 2,5 -3,0 kg totalkväve/ton, vi köpte varje år in 70 ton Vinass (biprodukt från jästproduktion med hög kvävehalt, godkänd för ekologisk odling) . Egentligen är det fantastiskt att det räcker för en godtagbar skörd för våra vall-och spannmålsgrödor. Fastgödseln från djupströbädd lade vi till vallinsådden.
Vår dieselförbrukning ökade inte eftersom vi inte körde mer. Vi har alltid fräst vallbrotten och plöjt alla skiften. Ogräsharvningen som vi ersatte den giftiga kemikaliebesprutningen med, går minst lika fort som besprutningen att göra. Man behöver inte åka hem och fylla sprutan.
Min hustru Gunilla har varit provtagare åt Växtskyddscentralen, i prognosverksamheten, sedan 1988 och kunde notera att grödorna blev friskare och angreppen av bladlöss och andra skadegörare minskade vid övergång till eko. Samtidigt kunde vi se att antalet flygande insekter, fjärilar och fåglar ökade på fälten. Det har även Jordbruksverket konstaterat att så är fallet. Vi behöver den biologiska mångfalden för allas vår överlevnad.
Närodlat är väl bra men så länge det konventionella jordbruket kör på med sina tvivelaktiga insatsmedel som konstgödning och kemiska bekämpningsmedel kommer den biologiska mångfalden att fortsätta att minska.
Anders Munters -
ann-helen
Visst har konstgödseln varit ett enkelt sätt att öka skördarna, men vi vet också att det har haft sitt pris. Som du säkert också vet, Tommy Dahlin, så har utsläppet av biologiskt aktivt kväve ökat så radikalt under 1900-talet att det anses ha passerat gränsen för vad planeten klarar av, ett problem i samma kaliber som utsläppen av växthusgaserna. Och den största enskilda källan till kvävet är konstgödseln. Vi vet inte vad detta kommer att innebära för framtiden , men redan i dag anser forskarna att samhällets kostnader för konstgödselkvävet är ungefär lika stora som jordbrukarnas extra inkomster. (European Nitrogen Assessment). Det är alltså ett nollsummespel.
-
Tommy Dahlin
Jag har svårt att förstå helheten i det du beskriver. Tex. är det ju ganska onödigt att fräsa ett vallbrott om du samtidigt har glyfosatbekämpat…
Använde du som konventionell verkligen en aktuell markkartering när du inte fick förväntat resultat på dina insatser?
I åtminstone två specifika exempel, som jag själv har tagit del av information, hos seriösa välrenommerade ekoodlare, har fosfor och kaliumklasser såväl lättlösligt som markbundet, sjunkit från klass 4-5 till 1-3 på ca 20 års ekobrukande.
Hur långt räcker vinass om många skulle ställa om och efterfråga denna produkt? Finns inga vettiga alternativ som är ekonomiskt gångbara om allt jordbruk skulle ställa om sin produktion. Ekoprodukttion är lämpad endast för en begränsad kundkrets med stark köpkraft som jag ser det -
Tommy Dahlin
Ann-Helen Utsläpp av aktivt biologiskt kväve verkar som en oerhört komplex fråga som kanske inte Du och definitivt inte jag kan ge någon enkel förklaring på. Finns många rapporter som pekar på en mängd olika orsaker till utsläpp vilket ju innebär att spridande av konstgödsel allmänt ska ske med omsorg om både ekologi och ekonomi alldeles oavsett rapporter
-
ann-helen
Visst är det en komplex fråga, men just detta, att handelsgödseln är den största källan till utsläpp, råder det nog inte direkt några tvivel om. I den senaste rapporten från European Nitrogen Assessment, har man dessutom skärpt tonläget ytterligare och skriver bl a att samhällets miljökostnader för kväveutsläppet från konstgödseln är STÖRRE än vad jordbrukarna tjänar på att använda gödseln.
-
Tommy Dahlin
Ann-Helen Visst,jordbrukarna tjänar pengar på större skördar. Men sammhället i stort, som du beskriver får en högre kostnad, är ju det som i förlängningen sparar pengar på lägre priser på livsmedel i slutändan. Fler får råd att köpa bra mat. Alltså inte enbart bonden som gör en förtjänst som jag ser det
-
Anders Munters
Hej Tommy.
Visst det skulle inte behöva fräsas på vallbrottet efter Round up bekämpning! Det trodde vi också. Tyvärr så bröts inte vallen ner på ett nöjaktigt sätt som vi föreställde oss. Därför tvingades vi fräsa ändå, för att få en bra struktur i jorden för efterkommande grödor.Så ser det fortfarande ut i vårt område när de konventionella odlarna använder Round up till vallbrott. De sprutar och sedan fräser de. Vet inte om vi har speciella förhållanden på våra jordar som gör den som du beskriver onödiga fräsningen nödvändig. Visst använde vi oss av aktuella markkarteing, varför skulle vi inte göra det när vi betalat för att få den utförd?Jag har inga synpunkter på hur stor del av jordbruket som är möjligt att ställa om till eko men att Sveriges bönder skulle tjäna på att ställa om till ekologiskt, därom råder knappast något tvivel. Det visar väl de senaste rapporterna från marknaden när det börjar bli brist på eko enligt affärskedjorna? Sedan kan man undra hur många som har de kunskaper som krävs för att våga gå över. Jag deltog på ett möte med FAO för ett antal år sedan och deras Afrikachef Hans Herren var mycket tydlig och sa att om man satsade en tiondel av de forskningspengar som lades på det konventionella jordbruket på att utveckla det ekologiska jordbruket i Afrika skulle de snabbt kunna bli självförsörjande där.
Hur långt Vinass skulle räcka har jag ingen aning om men det är väl dumt att inte använda det så långt det räcker?
Därför tycker jag att vi skall odla så mycket ekologiska livsmedel som möjligt, de är trots allt mera miljövänliga än de som produceras med konstgödning och giftiga bekämpningsmedel.Det står på förpackningarna för bekämpningsmedel att de är giftiga och att man skall undvika direktkontakt med dem och använda skyddsutrustning. Det tycker jag talar sitt tydliga språk!
-
ann-helen
Hej Tommy, men det är ju detta som är vårt stora problem, den billiga maten där någon annan ska betala de verkliga kostnaderna, vi som skattebetalare eller våra ungar i framtiden.
-
Tommy Dahlin
Jag håller med dig om dilemmat. Jag anser oxå att bra mat ska inte va billig. Samtidigt finns det konsumenter med knappa resurser. Jag kommer i håg som liten grabb på sextiotalet när kotlett till middagen var exklusiv lyx som vi förunnades endast någon enstaka söndag. Jag önskar ju att mina efterkommande ska kunna ha råd att äta gott och nyttigt även i framtiden. Därför tror jag att vi måste nyttja all tillgänglig teknik och kunskap för att klara detta och samtidigt kunna ha en frisk planet att vistas på
Per Wikholm
Tack för en underbart klarsynt skriven artikel! Och dina exempel på hur det fungerar i verkligheten.