Konsten att resa till Indien utan att se en ko

Konsten att resa till Indien utan att se en ko 150 150 Ann-Helen von Bremen

Alltför mycket av debatten som rör mat, jordbruk och miljö präglas av förenklingar som ibland nästan gränsar till dumhet. Ett av flera exempel var DNs artikel innan jul, som lyfte fram indiernas vegetariska kost som klimatsmart. Problemet var bara att man inte nämnde att landet samtidigt är världens största exportör av nötkött, världens största mjölkproducent och har flest kor i världen.

Alla som någon gång har besökt eller på något annat sätt har intresserat sig för Indien, vet att det är ett land fullt av motsägelser. Och detta gäller även ko-frågan. Indien är det land som har flest vegetarianer i världen. Köttkonsumtionen ligger på blygsamma 5 kilo om året och hör till en av de absolut lägsta i världen. Men alla som någon gång har stiftat bekantskap med Indien vet också att det finns kor nästan överallt i detta världens korikaste land. Så hur går detta ihop – alla dess kor som inte äts upp av indierna själva, trots att landet har flest hungriga människor i världen, cirka 200 miljoner?

Det enkla svaret är Indiens gamla religiösa tabu mot att äta den heliga kon. Även i dag är det i stora delar av Indien förbjudet att slakta kor. I vissa delstater är det även förbjudet att servera eller ens ”inneha” nötkött. Men det religiösa tabut har troligen rätt praktiska orsaker, eller rättare sagt, det handlar om en ekologiska anpassning. I ett land som länge har varit mycket fattigt och rymt en stor hungrig befolkning skulle köttätande inte ha fungerat. I stället för att äta upp henne, har man i stället sett till att använda henne under längre tid och på en rad olika sätt. Hon har använts som dragdjur, hennes gödsel som bränsle och byggnadsmaterial och framför allt har man sett till att ta hand om hennes mjölk. Att vara vegetarian i Indien är nämligen att dricka mjölk och äta andra mejerivaror, rätt mycket dessutom. Kon har spelat och spelar fortfarande en mycket stor roll i det indiska samhället, inte minst för de fattiga. Den indiska kossan är nämligen slitstark, minst sagt. Hon är tåligt mot sjukdomar och kan överleva både på sophögar och halmstubben ute på åkrarna.

För inte så länge sedan såg även vi i Sverige till att utnyttja kossans resurser mera än i dag och det finns mycket av det indiska synsättet som vi kan lära av. Men att lyfta fram Indien som en klimatsmart nation därför att det inte äter kött, blir i det indiska fallet minst sagt löjligt. Ännu mer absurt blir det om man vet att Indien dessutom är världens största exportör av av nötkött, landet körde om Brasilien för några år sedan. ( För även om indierna inte själva anser sig kunna äta köttet, så är det okej att exportera det till andra köttätare.)

Hur man kan resa till Indien utan att träffa på en ko, är minst sagt förbryllande. Hur man kan äta indisk mat utan att fundera över om det kan vara en ko inblandad i mjölken i chai-teet, färskosten paneer, yoghurten i lassi eller den klarade smöret ghee, är en ännu större gåta.

 

Ann-Helen von Bremen

Vem har makten över din matkasse? Det här är en blogg om hur matproduktionen, politiken och affärerna kring maten ser ut. Jag arbetar annars som frilansjournalist och skriver om lantbruk, livsmedel och mat. Här skriver jag mer fritt om matkedjan. Jag är inte alltid arg, mat är ett av mina största nöjen. Men jag är alltid hungrig. Ann-Helen Meyer von Bremen

All stories by: Ann-Helen von Bremen
4 comments
  • Per Larsson

    Mycket träffsäkert, har hela tiden stört mig på Mp och en del partikamrater som tjatar om köttfri måndag utan att reflektera över tillståndet i ängs- och hagmarker och behovet av betydligt fler mular som betar landskapet med biologisk mångfald!

  • Thomas K Ohlsson

    Kan det vara så att en vegetarisk kost inte är främjande för det kritiska tänkandet? Ja kanske till och med har en menlig påverkan på observationsförmågan?

    Nej nu är jag inte helt allvarlig – bara halvt!

  • ann-helen

    Hej Thomas, nej jag tror kanske inte att man vare sig får längre öron eller mindre i huvudet för att man äter morötter och sallad ; ) Däremot tror jag att vår fragmentariska kunskap om mat, jordbruk och hela ekosystemet gör att vi lätt blir offer för den här typen av förenklingar, som att korna är vår tids största miljöproblem. Alla dieter, den fullkomliga explosionen av kosttillskott och alla speciallivsmedel är ju ytterligare exempel på att vår brist på kunskap gör oss lätta att lura.

  • ann-helen

    Hej Per och tack för din kommentar. Det är absolut inget fel att äta mycket vegetariskt och jag har egentligen svårt att förstå varför det ibland blir så mycket hallå i bondekretsar när skolor inför en köttfri dag. Kommer de inte ihåg hur det var när de själva gick i skolan? En dag med grönsakssoppa, potatisbullar eller något annan vegetarisk rätt var ju standard. Problemet blir just som du skriver, när man har förlorat kunskapen om djurens viktiga roll i ekosystemet och i en hållbar livsmedelsförsörjning.

Leave a Reply

Your email address will not be published.