Jag är ledsen, men detta med kor, det är inte så enkelt. Del 1.

Jag är ledsen, men detta med kor, det är inte så enkelt. Del 1. 150 150 Ann-Helen von Bremen

Vi har fått en ny typ av klimatförnekare, de som tror att korna är orsaken till alla världens miljöproblem. Fokuseringen på kossan gör att vi tappar bort det som är vårt egentliga klimatproblem – de fossila bränslena – men också att vi missar att diskutera hur vårt jordbruk ska bedrivas. Och det är riktigt bekymmersamt. Därför tänker jag i ett antal blogginlägg ta upp frågan ur en rad olika perspektiv. Exemplet med kossan handlar för mig inte om det är rätt att äta kött eller inte, det handlar om hur fel vi kan hamna när vi duckar för att sätta oss in i en komplicerad helhet och i stället klamrar oss fast vid enkla populistiska budskap.

Igår hade SVT återigen ett inslag om den skadliga köttkonsumtionen som handlade om att de politiska partierna är oense ifall det är ett problem att äta kött eller inte. Där lät man bland annat Chalmersforskaren David Bryngelsson uttala sig och som återigen slog fast att konsumtionen av nötkött och även mejeriprodukter, måste minska. Anledningen var att man hänvisade till ny forskning från Chalmers som hade kommit fram till att det inte räcker med teknisk utveckling för att minska jordbrukets klimatpåverkan, det måste till någon annat, minskad köttkonsumtion.

Nu är denna forskning inte särskilt ny, rapporten skrevs 2013, och intressant nog har den heller aldrig publicerats i en någon vetenskaplig tidskrift, vilket i forskarvärlden är det samma som att den egentligen inte finns och därmed inte kan kallas för ”forskning”. Tittar man på listan över Bryngelssons publiceringar, ser man att det på senare tid har handlat mest om olika debattartiklar, inte så mycket om publicering av rapporter i vetenskapliga tidskrifter.

(Efter att jag skrev detta blogginlägg, visar det sig att den rapport som SVT hänvisar till faktiskt publicerades nyligen i vetenskaplig tidskrift. Denna fanns dock inte med på Bryngelssons lista över publiceringar och jag hittade den heller inte på nätet vid mitt skrivande. Jag återkommer till den i en senare bloggpost. Det som framkom i SVT-inslaget var dock samma typ av resonemang som skrivits om tidigare.)

Chalmers interna rapport har ingått i ett arbete om hur Göteborg stad ska bli mer hållbar. Den jämför klimatpåverkan från olika typer av kost och då hamnar den veganska kosten bäst. Det brukar bli så eftersom man nästan alltid när man gör livscykelanalyser av livsmedel eller hela koster, enbart utgår från de utsläpp som sker inom jordbruket, men cirka hälften av växthusgasutsläppen ligger efter gården, i form av förädling, transporter, kylning, matlagning, svinn osv. Det här gör att bilden för animalier blir skev eftersom merparten av deras påverkan ligger just inom jordbruket.

Givetvis måste man någonstans dra gränsen för hur man ska räkna, det gäller alla typer av beräkningar. Problemet uppstår när siffrorna framställs som ”sanningen” fast de egentligen bara täcker en liten del av den. Det här problemet är inte unikt för Chalmers, det gäller som sagt de allra flesta beräkningar av livsmedlens klimatpåverkan. Det är därför som morötter alltid är klimatsmartare än mjölk, eftersom man utgår från moroten och inte från exempelvis en morotspuré. Skulle man göra det skulle klimatpåverkan vara större än för mjölken. Visst har animalier generellt en större miljöbelastning, men om vi skulle räkna på livsmedlets hela påverkan och dessutom inte bara på råvaror utan på den form som vi faktiskt äter maten i, så skulle skillnaden inte bli lika stor som den framställs i dag. Då skulle vi bland annat se att quorn har en större påverkan än kyckling.

Nåväl, det här resonemanget är som sagt inte unikt för Chalmers, men vad som är anmärkningsvärt är de vidare uträkningar som man sedan ägnar sig åt. I det scenario som innebär att dagens situation är oförändrad fram till 2050, räknar man med att köttkonsumtionen ökar hela 50 procent! Det är en siffra som inte kan karaktäriseras som något annat än en gissning. Lika mycket gissning är det att jordbruket kan minska sin påverkan med 50 procent genom att bli fossilfritt och ”övriga tekniska åtgärder”. Vill man vara snäll kan man säga att det visar på jordbrukets potential, men som sagt, det rymmer många antaganden och gissningar. Men det som närmar sig ett närmast bedrägligt beteende är att Bryngelsson jämför detta högkonsumtionsscenario, (som det alltså inte finns någon som helst grund för), med en vegankost där jordbruket både har genomgått oanad teknisk utveckling och blivit fossilfritt. Det hela skulle bara framstå som larvigt om det inte vore för att folk går på det.

Men det som är det verkliga problemet i den här historien är inte att enskilda forskare ägnar sig åt mer eller mindre väl underbyggda teorier, utan när media plockar upp enstaka fragment och gör dem till ”fakta”. Som gårdagens nyhet i SVT.

Vetenskapen är en stor källa till kunskap men samtidigt måste vi komma ihåg att vetenskapen ofta studerar en sak i taget och sällan målar upp en större bild. Forskare är också människor och utgår ifrån sina värderingar och sin världsbild, svårt vore det annars. Det är därför som vi hela tiden lär oss nya saker av vetenskapen, det som var sant i går är inte nödvändigtvis sant idag. Vill man åtminstone försöka att se på frågor ur ett något större vetenskapligt perspektiv, får man även som journalist bemöda sig med att läsa några fler forskningsrapporter.

Ann-Helen von Bremen

Vem har makten över din matkasse? Det här är en blogg om hur matproduktionen, politiken och affärerna kring maten ser ut. Jag arbetar annars som frilansjournalist och skriver om lantbruk, livsmedel och mat. Här skriver jag mer fritt om matkedjan. Jag är inte alltid arg, mat är ett av mina största nöjen. Men jag är alltid hungrig. Ann-Helen Meyer von Bremen

All stories by: Ann-Helen von Bremen
19 comments
  • Fredrik Hedenus

    Hej!

    Nej, det är en ny studie som är publicerad http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0306919216000129, även om delar av resultaten finns med i den rapporten som du hänvisar till.

    Sedan följer vi utsläppen fram till butik. Ja, det finns utsläpp i hemmet också, men att det är just grönsaker som skulle transporteras med bil hem och inte köttet är väl långsökt. Och för matlagning beror de på vad man lagar så klart, men skillnaden blir inte så stor (tänk också på att elen är i stort koldioxidsfri i Sverige). Och ja, Qourn har högre utsläpp än kyckling, men det stämmer att vi inte räknar med färdigrätter. Men återigen svårt att tro att det skulle göra att vegankosten skulle få högre utsläpp än en normalkost. Har inte sett någon studie som visat på det.

    Sedan är det sant att det behöver göras en massa antaganden för att uppskatta den tekniska potentialen. Men vi är bland de första som försökt göra det. Det är ingen sanning, men jag skulle säga att vi räknat optimistiskt snarare än konservativt. Det är i de flesta fall svårt att minska utsläppen från jordbruket.

  • Ola

    Jag må vara mycket illa påläst. Men min logik säger att att nötkreatur i ranchdrift svårligen kan ha en lika stor klimatpåverkan som en kyckling som är uppfödd på odlade vegetabilier.
    Sedan kanske vi även borde väga in etiska aspekter. Och uppfödning av kyckling kanske inte är det finaste om en ser till djurvälfärden. Åtminstone inte jämfört med nötkreatur i ranchdrift.

  • Lars Benny Melin

    Hur kommer det sig att Chalmers inte tar med att det har STOR betydelse hur kött produceras? År1950 var kyckling och gris lyxprodukter i vårt svenska hushåll. Jordbruket var fortfarande uthålligt ekologiskt som det varit sedan dess begynnelse för ca 10.000 år sedan. Bonden fick betydligt mer betalt för kyckling och gris än för nötkött. Nötköttskonsumtionen var något mindre än i dag. Kyckling- och fläskkonsumtionen var en mycket liten bråkdel av vad den är i dag. Nötköttproduktionen i dag ser ganska lika ut som då alltså i huvudsak baserad på växter som människan inte kan smälta och som kommer från marker som inte lämpar sig för annan produktion och som är gigantiska kolfällor. Men kyckling- och fläskkonsumtionen har mångdubblats sedan 1950. Hur många tusen procent den ökat med kan ni lätt ta reda på genom tillgänglig statistik. En konsumtion som baseras på produktion från ett kemikaliejordbruk som inte är i närheten av uthållighet men som ni på Chalmers rekommenderar oss konsumenter att gå över till istf rött kött. Och det vita köttet som ni kallar det produceras dessutom av produkter som människan kan äta direkt utan omvägen genom kyckling och gris. 1950 års gris och kycklingkött var inte vitt utan rött eftersom dessa individer fick sina naturliga behov tillfredsställda
    och det fick även de vegetabiliska individerna. Hur har de vegetabiliska individerna det i er konsumtionsforskning och alla individer i den jord de skall leva av? Hur ser mångfalden ut där nere i jordens mörker??
    Slutsats: er forskning vilar på en för mig skrämmande okunskap om det naturliga livets samband och behov för att skapa en hälsosam framtid för hela planetens liv.

  • ann-helen

    Hej Fredrik, ja jag upptäckte att det var en ny studie som SVT refererade till och jag la även in en ändring om detta i bloggen. Rapporten stod inte på Bryngelssons publiceringslista.
    Jag återkommer som sagt till den när jag hunnit läsa den.

    Men när det gäller den tidigare skrivningen så håller jag inte med dig om resonemanget att påverkan efter gården inte skulle spela särskilt stor roll. Tittar man på Tara Garnetss forskning, http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0306919210001132 , ser man att 60 procent av livsmedlens påverkan ligger just efter jordbruket så vad som sker där, spelar stor roll. Andra studier har visat att exempelvis för frysta ärtor så ligger nästan 80 procent av klimatpåverkan efter går. Vilken typ av mat vi väljer att äta spelar stor roll för miljöpåverkan och det gäller även vegetabilier.
    Jag reagerar också att ni tar så lätt på detta med fossilfria bränslen och bland annat hänvisar till den koldioxidneturala elen. I en värld av global matproduktion måste även energin ses som en global fråga och inte bara regnskogar och sojaodlingar i Amazonas, särskilt som vi exporterar allt mer av vår klimatpåverkan.

  • Lena Törnblom

    Jag är sedan länge vegetarian, (av humana skäl) och det är enkelt för mig att skylla på kossan. Jag hyser inga större förhoppningar på att idoga köttätare blir anhängare av dessa teorier, för alla försvarar sina egna inre motiv. (Jag kan inte sluta äta kött för det är så gott) Men alla kan göra något för att förbättra klimatet, på det sätter som passar för individen.

  • David Bryngelsson

    Hej!
    Jag kanske ska tacka för att du uppmärksammade mig på att artikeln inte hade kommit upp på min personliga hemsida på Chalmers. Det beror på att den är ny och det tar ett litet tag för biblioteket att länka nya studier där. Den är uppe nu.
    Det är tråkigt att du och många med dig blir upprörda över våra forskningsresultat. Min hållning om vad folk bör eller inte bör göra när det gäller sin matkonsumtion är neutral. Jag tycker att folk ska bestämma själva. Dock kan jag konstatera att de klimatmål som är uppsatta blir svåra att nå ifall en såpas stor sektor som matsektorn är undantagen från klimatpolitiken. Vi har aldrig påstått att maten skulle stå för den största delen av utsläppen. Den största delen av problemet är användningen av fossila bränslen och ska vi ha en chans att klara några klimatmål alls så måste vi sluta med fossila bränslen. Dock ser det inte ut att räcka.

    Några kommentarer om varför det är skillnad på kött och kött och varför utsläppen efter produktion ser så stora ut för ärtor.
    Ärtor: process och distributionsutsläppen för tex ärtor eller andra vegetabilier är inte mycket högre än för kött, sannolikt inte högre alls. Däremot så utgör de en mycket större del då produktionsutsläppen är så låga. Produktionsutsläppen av animalier är så mycket större än för vegetabilier, så att distributionsutsläppen blir försumbara. Dock är de lika höga i absoluta mått. Att ärtans utsläpp till 60% kommer efter skörd säger endast att ärtor är oerhört effektiva att producera.
    Tara Garnett har fokus på Storbritannien där det äts mer processad mat och där energisystemet ger upphov till höga utsläpp av CO2, vilket inte är fallet i Sverige. Jämförelsen är därför haltande.

    Utsläppen från djur blir högre ju mer foder de behöver innan de slaktas. Djur som förökar sig snabbt och växer snabbt får därmed låga utsläpp. Huruvida fodret kan ätas av människor eller inte spelar här ingen roll. En höna kan få 150 kycklingar på ett år och de kan slaktas efter några veckor. De växer fort. En ko får ca 1 kalv per år och den måste leva länge innan slakt. Det går därför mycket mer foder till korna. Dessutom bildas det metan när kor idisslar, något som grisar och kycklingar inte gör.

    Sen är det naturligtvis ännu mer klimatsmart att äta vegetabilier direkt. Vi har bara visat att det inte är nödvändigt. Det är inte detsamma som att vi tycker att folk ska äta en massa kyckling och gris. Vi kan bara konstatera att det är förenligt med våra klimatmål.

    Sen så finns det en massa andra aspekter, så som djurvälfärd, antibiotkiaresistens, övergödning mm. Allt detta bör tas hänsyn till.

    Men säg att man är en medborgare som tar klimatfrågan på stort allvar och samtidigt bryr sig mycket om djurvälfärd. Då måste det inte ställas mot vartannat. Medborgaren måste inte välja klimatet (äta kyckling) eller djurvälfärd (äta nötkött). Den mest vettiga slutsatsen för denne medborgare är att antingen kräva bättre djurvälfärd för kyckling och gris, eller inte äta kött alls. Den som inte äter kött alls behöver inte oroa sig för klimatpåverkan från mat, antibiotikaanvändning, eller djurvälfärd. Det behöver alltså inte bli någon konflikt alls här.
    Mvh
    David

  • Antebroe

    Odlas grönsakerna med konstgödning eller utan konstgödning?
    Hur stora utsläpp från fossila bränslen finns i samband med tillverkning av konstgödsel.
    Hur mycket ökar utsläppen av växthusgaser från människan om förtäringen ändras från allätare med mindre än 20% kolhydrater i kosten till en helt vegetarisk kost.
    Gör om gör rätt

  • Henrik Jansson

    Fredrik, du är ju vegan, och det har du all rätt att vara och det respekterar jag. Men att du lägger skulden för den globala uppvärmningen på korna, det är mycket dåligt gjort av dig.
    Vi förstår ju vad syftet med det är, och varför du gör det. Du vill att vi ska sluta äta kött, men inte för klimatets skulle utan för att du tycker att det är fel att äta kött. Man får självklart tycka att det är fel att äta upp djur, men den globala växthuseffekten är ett allvarlig problem som måste tas på allvar. De fossila bränslena måste bort.
    Men du lägger istället skulden på oskyldiga kor och lyckas genom en lustig omräkning av metan till fossil koldioxid få fram att korna är miljöbovar.
    Den uträkningen är väldigt fel, det vet både du och jag. Både du och jag vet ju att vi kan äta kött i en miljard år till utan att vi höjer mängden metan i atmosfären eftersom den bryts ner och ingår i ett kretslopp.
    Sist vi talades vid verkade det som att du inte kände till detta. Det lät inte som att du ens kände till att metan bröts ner.
    Hur har du det med den kunskapen nu?
    För att ta reda på det ställer jag nu en mycket enkel fråga till dig:
    Hur lång tid tar det enligt dig för kornas metangas att brytas ner i atmosfären?

  • Anders Rydén

    Några frågor angående den senaste studien, vad är det för vegetabiliska oljor ni hade tänkt vi ska konsumera?
    Är det rapsolja eller någon annan olja vi kan odla här?
    Mycket av den frigjorda landytan vid det vegetariska alternativ skulle användas till rewilding och anlägga sumpmarker.
    Hur påverkar detta den totala utsläppet, vad jag vet släpper särskilt sumpmarker ut en hel del metangas?
    Kommer det att finnas idisslare i den nyskapade vildmarken?
    I så fall kommer det att finnas mer eller mindre av dessa per hektar jämfört med idisslare från lantbruket.
    De grödor som ska produceras i vegan alternativet kommer de på något sätt att riskera att vara patenterade av multinationella bolag?

  • ann-helen

    Hej David
    Jag reagerar inte på att du har åsikter om vad vi ska äta, det är det många som har, inte minst staten, livsmedelsföretag, handeln, tränings- och bantningsföretag osv osv. För mig handlar inte alls frågan om ifall det ska ätas kött eller inte, utan om att det ensidiga fokuset på klimatet och på kon, gör att vi dels tappar fokus på det som är viktigt i klimatarbete, de fossila bränslena, dels driver jordbruket till att förvandlas ännu mera till en industri, vilket i sin tur ger oss en ännu sämre djuromsorg. Att två sina händer och därmed skita i hur djuren har det bara för att man har valt att inte äta kött, är ett märkligt förhållningssätt, tycker jag. Jag tycker att ert exempel med den kött-täta kosten där vi kan äta hela 120 kilo kyckling och gris och ändå klara klimatmålet, säger rätt mycket om hur fel det kan bli om man bara tittar på klimatet. Det här blir särskilt allvarligt eftersom kunskapsluckorna om metanet är så stora och många att man helt enkelt inte kan dra så tvärsäkra påståenden som ni gör. Exempelvis har du ju själv deltagit i en studie som tar upp detta med tidshorisonten och hur det påverkar hur vi ser på bl a metanet, vilket är en del av problematiken.
    Om vi istället vågar göra något åt klimatet på allvar, då ska vi lägga en rejäl beskattning på fossila bränslen och konstgödsel. Då kommer vi dessutom åt en rad av de problem som jordbruket orsakar i dag, när det gäller miljön, djuren och människorna. Och du kommer med automatik få en minskad köttkonsumtion, om det är det som är högst upp på agendan. Kött kommer nämligen att bli mycket dyrare när produktionen inte kan smörjas med olja. Det här kommer kräva en del politiska förändringar men om vi nu menar allvar med vår oro för klimatet, då är det den här typen av beslut vi måste ta, inte hålla på med marginella förslag som köttskatter.
    Det finns inga siffror, i alla fall inte som jag hittat än, över hur stor andel av svenska livsmedels klimatpåverkan som ligger efter gården, däremot finns det från Finland och där är siffran 40 procent, så tror nog att vi ligger någonstans mellan Finland och UK. Och det är klart att det spelar roll när hälften av klimatpåverkan ligger efter gård om man i koststudier och livscykelanalyser enbart räknar på utsläppen som sker i lantbruket. Återigen, klimatutsläppen för en rå morot och en morotspuré är väldigt olika, beroende på vad som hände med moroten efter gården.
    Och valet är inte så enkelt att det står mellan kött och vegetabilier, oavsett vad vi väljer att äta så måste vi ta ansvar för HUR maten är producerad, processad, tillagad osv och det är detta som diskussionen behöver handla om. Det är en jobbigare diskussion givetvis, men den är nödvändig.

  • ann-helen

    Hej Lena och tack för din kommentar. Du har helt rätt i att alla kan göra något för en bättre värld. jag tror ju dock att kossan och även andra djur är nödvändig i ett hållbart jordbruk eftersom de gör så många viktiga saker i vårt ekosystem. Det som bekymrar mig med klimatdebatten är att det leder jordbruket och djuren åt helt fel håll, de blir allt mer ovärdigt behandlade, allt mer industrialiserade och så kan vi inte ha det längre!

  • ann-helen

    Hej Antebroe, du sätter fingret på flera intressanta saker. Mulljordar till exempel, som helt har försvunnit i debatten. Står för cirka 6-8 procent av Sveriges totala nationella utsläpp. Där odlas grönsaker. Och sedan är en vanlig missuppfattning att det är grönsaker vi ska ersätta köttet med. Det är det inte. Det är baljväxter som det handlar om.
    Konstgödsel är den enskilt största källan när det gäller tillförseln av biologiskt aktivt kväve (ett minst lika stort problem som växthusgaserna) samt när det gäller lustgas (förstör ozonet bl a och en mycket kraftfull växtgas.). I Sverige används årligen runt 150 miljoner kg konstgödselkväve, vilket motsvarar utsläpp av lustgas på mellan en halv och en miljon ton koldioxidekvivalenter beroende på vilken typ av konstgödsel som används. Till detta kommer från energianvändningen i konstgödselproduktionen. Konstgödsel står för den största energiförbrukningen i jordbruket

  • Thomas K Ohlsson

    Om man avviker från den svenska medelklassnormen och inte flyger på semesterresa till Thailand/Vietnam/Indonesien eller annan fattigt land varje år – hur många ton nötkött/ost/mjölk kan man konsumera då och ändå vara en klimathjälte?

  • Olle Göransson

    Kan inte någon som har ordning på siffrorna tala om hur många kilo soya och majsuppfött värstingkött en flygresa till Thailand motsvarar i CO2-ekvivalenter. Hur många kilo finfint ekologiskt naturbeteskött? För jämförelsens skull sådär bara.

  • gunnar@grolink.se

    Det är ett felaktigt påstående att som David Bryngelsson säger att det enkla att göra om man värnar om klimatet är att sluta äta kött. Det finns gott om vegetabilier som har alltför stort klimatavtryck. Det finns undersökningar både från USA och Frankrike som visar att växthusgasutsläppen kan öka om folk ersätter kött med ”grönsaker”. Färdighackad sallad, växthusodlade tomater, flygfraktade grön bönor är inte det minsta klimatsmarta. Bryngelsons egen studie visar för övrigt att konsumtionen av snacks ger större växthusgasutsläpp än mjölkkonsumtionen i Sverige idag. Man borde vara tydlig med att den vegetariska kosten blir klimatsmart om man äter rotfrukter, spannmål och bönor i stora mängder och inte bladgrönsaker och alla dessa högprocessade färdiga vegetariska maträtterna.

    Och som Ann-Helen skriver, det är mycket stor klimatpåverkan i leden efter gården. Om vi säger att 75% av klimatpåverkan på gården hör till djuren och 25% till växterna, och det är tvärtom i de senare leden vilket är rätt sannolikt eftersom mängden animalier är mycket mindre än mängden vegetabilier och dryck. Då är klimatpåverkan av vegetabilier och animalier ungefär lika stor om 50% av klimatpåverkan är efter gården. Det är ingen exakt beräkning, men som ett överslag är det nog rätt skapligt. Data från USA ger detaljerade uppgifter om detta. http://tradgardenjorden.blogspot.se/2013/02/ol-lask-och-snacks-ar-varre-energibovar.html

    Det finns en brist på förståelse för hur djurhållning och växtodling hör ihop. Hela den sojaodling som sker bygger på att BÅDE sojamjölet och sojaoljan kan säljas. Sojaoljan används huvudsakligen för human konsumtion, det är den näst största oljan i världen och den utgör cirka 1/3 av totala intäkterna för sojaodlingar. Det är därför rimligt att belasta ”vegetabilisk olja” med en tredjedel av utsläppen och effekten av avskogning av sojaodlingarna. Om man inte kunde sälja sojaoljan skulle foderodlingarna upphöra av ekonomiska skäl – och vi skulle kunna odla proteinet i Europa i stället.

  • Göran Rudbäck

    Om man ska ge sig in på att ersätta oljan som används vid transporter och till drivkraft inom jordbruket får man större problem än vad man först inser.
    Oljan har ett förhållandevis högt energiutbyte, EROEI, och det är det höga energiutbytet som gör vår nuvarande civilisation möjlig. Det finns ingen annan energikälla tillgänglig, som har lika högt EROEI och finns tillgänglig i lika stora flöden som oljan. Förnyelsebara energikällor räcker inte på långa vägar till för att ersätta oljan globalt. Man skulle tänka sig att förnyelsebar ”oljeersättning” skulle räcka till odling och transport av livsmedel, men vad ska resten av ekonomin ha för energikälla?
    Pengar är en pollett för energi, så för att vår ekonomi ska kunna fungera måste energin flöda. Varje minskning av energiflödet leder direkt till minskad ekonomi.
    Givet att 85% av världens energiförbrukning kommer från fossila bränslen, resterande kommer från kärnenergi och förnyelsebart, hur ska världsekonomin och därmed världens befolkning vidmakthållas utan fossil energi?

    Detta är den stora frågan, först när den är löst, är det meningsfullt att fundera på detaljerna. Att ägna så stor kraft åt så i sammanhanget obetydliga detaljer som kött eller grönsaker blir nästan löjligt.
    Det är inte möjligt att bibehålla vår högt specialiserade arbetsdelning utan oljan under överskådlig tid. Frågan är om vi lyckas uppfinna en ny energikälla med tillräckligt högt EROEI som hinner implementeras i samhället innan oljeutvinningen avtar i volym och EROEI. Jag tvivlar.

  • Magnus Johansson

    Thomas och Olle ovan: 1 Thailandsresa = 5 års blandad genomsnittlig köttkonsumtion, enl en sakkunnig på Naturskyddsföreningen (http://kontakt.naturskyddsforeningen.se/org/naturskyddsforeningen/d/fult-med-langflyg/.)

    Sedan är det rätt enkelt att räkna själv, och det ger visst mervärde – då vet man t ex HUR det är räknat. Kolla t ex Naturvårdsverkets rapport ”Konsumtionens klimatpåverkan” sid 47 och jfr med ngn CO2-kalkylator för flygresor – på Transportstyrelsens hemsida länkar man till en som har anknytning till FN.

  • Thomas K Ohlsson

    Tack Magnus!
    Utan att ha räknat själv (jag skall göra det) så gissar jag att köttkonsumtionen står för en rätt liten del av normalsvenskens klimatpåverkan. Det innebär inte att vi skall negligera denna fråga – men den kanske skall diskuteras i utan de moraliska övertoner som nu gärna förekommer.

  • Christer

    Hej. Först vill jag säga att jag uppskattar hungriga och arga människor. Sen tycker jag att det är dags att konstatera att det inte är något fel på korna, grisarna eller ev. odlinngssätt. Problemet är vi, människorna som befolkar planeten. Vi diskuterar gärna hur vi kan peta i tex. djurhållning medan vi glatt sopar under mattan att vi gärna flyger hit o dit för att vi måste få sol eller för att vi måste möta alla möjliga människor eller för att vi måste se ditt o datt. Vi måste absolut ha snabbtåg hit o dit fast de flesta förstår att ett långsammare tåg är bättre för miljön än ett snabbt. Och ingen i den offentliga debatten verkar se att energiförbrukningen i sverige knappast består till största delen av fosilfritt. Börja räkna på energikostnad från gruva till skrot och erkänn att det är vår livsstil som är problemet och inte korna.

Leave a Reply

Your email address will not be published.