Close
Enter your
text here

rise

Lögn, förbannad lögn och statistik
 Lögn, förbannad lögn och statistik 150 150 Ann-Helen von Bremen
By:

Svensk Fågel basunerar ut att slaktkycklingarnas ben har blivit så bra att ”80 procent av djuren har inga problem alls”. Problemet är bara att det inte stämmer. Det är endast 2 procent av slaktkycklingarna som går normalt. Det visar organisationens egen studie.

Att slaktkycklingarna växer så snabbt att deras ben inte bär dem, är en gammal nyhet. I senaste numret av Land Lantbruk skriver man om en studie av slaktkycklingarnas benhälsa som forskarna på Rise har gjort åt uppfödarföreningen, Svensk Fågel. Forskarna har besökt 40 procent av kycklingstallarna och i varje stall studerat hur cirka 150 djur rörde sig. Kycklingarna var nästan färdigväxta och skulle slaktas inom fem dagar.

 Resultatet är mycket bra, i alla fall om man får tro Svensk Fågel:

  • 80 procent av djuren har inga problem alls och det är bra. Det talar emot de argument man hör om att kycklingarna växer så snabbt att de inte kan gå, säger Anna Silvera, hållbarhetsstrateg med fokus på djurvälfärd på Svensk Fågel till tidningen.

Men tittar man på undersökningen ser man att det endast är 2 procent av de studerade djuren som ”går normalt och har ingen synbar avvikelse i benställningen”.  När forskarna på Rise har bedömt hur fåglarna rör sig, har de utgått från en 6-gradig skala över rörelsemönster, den sk gait score skalan.

Tabellen är hämtad ur Land Lantbruk som i sin tur har Svensk Fågel och Rise som källa:

NivåBeteendeAndel av fåglarna
0Kycklingen går normalt2%
1Kycklingen har en mindre avvikelse i rörelsemönster men den är svår att precisera.23%
2Kycklingen har en tydlig rörelsestörning som dock inte hindrar den från att ta sig fram.55%
3Kycklingen har en tydlig rörelsestörning vilken påverkar dess möjligheter att röra sig18%
4Kycklingen har en allvarlig rörelsestörning. Den kan fortfarande gå men endast med svårighet och endast då den drivs på eller är starkt motiverad. Annars sätter den sig ner så fort den har möjlighet.1%
5Kycklingen kan inte gå. Även om den kan stå upp kan den enbart gå med hjälp av stöd från vingarna eller genom att hasa sig fram.1%

Här ser man att det endast är 2 procent som går normalt. Alla andra har olika typer av störningar, från mildare till så allvarliga att fåglarna har svårt att röra sig (nivå 3-5) eller inte alls kan gå (nivå 5).  I de här grupperna hittar vi  22 procent av slaktkycklingarna. Fler än var femte kyckling har alltså svåra problem att röra sig och gå.

 Men de resterande 78 procenten då, den siffra som Svensk Fågel avrundar och använder sig av när man säger att de flesta kycklingarna inte har några problem, innebär de också att djuren rör sig helt normalt? Nej av tabellen kan man ju se att det inte är så. Förutom nivå 0 så har alla nivåer olika rörelsestörningar. De flesta kycklingar, 55 procent, hamnar på nivå ”tydlig rörelsestörning som dock inte hindrar den från att ta sig fram.”

Både Svensk Fågel och Rise drar slutsatsen att klasserna 1-2 innebär att kycklingarna ”rör sig utan anmärkningar”, vilket inte stämmer enligt hur man har klassat kycklingarna. Svensk Fågel vill till och med gå så långt att man vill tona ner problemen som kycklingarna har på nivå 3. Anna Silvera kommenterar nivå 3-fåglarnas svårighet att röra sig i Svensk Fågels Matfågelrapport 2024 på följande sätt:

-Vi vet inte vad det innebär, om det mer handlar om att vi alla rör oss olika eller om det finns några underliggande faktorer här.

Det mest anmärkningsvärda är att forskarna på Rise legitimerar Svenskt Fågels budskap om att de flesta fåglar inte har något problem. Så här säger Peetz Nielsen, senior forskare på RISE och ansvarig för studien, i Svensk Fågels Matfågelrapport 2024.

”Vi kan konstatera att väldigt få av kycklingarna har grava rörelsestörningar och att majoriteten rör sig utan anmärkning. De som bedöms som treor är svårare att bedöma och här krävs ytterligare studier. Vi har inte tittat på kön, kan det kanske vara så att tupparna som har mer muskler rör sig annorlunda.”

Tittar man på annan forskning så finns det rätt många studier som inte försöker dribbla med korten på samma sätt som Svensk Fågel och Rise gör. I stället slår man fast att fåglar som klassas som nivå 3 inte bara har problem att röra sig, de har också ont. Det finns studier som visar att om man ger kycklingar i nivå 3 smärtstillande, så får de lättare att röra sig när smärtan försvinner.

En annan studie som är värd att nämna väljer att studera fåglar i nivå 2, eftersom de inte brukar anses lida av lika stora problem. När man jämförde nivå 2 med de två lägre nivåerna såg man att nivå-2-kycklingarna rörde sig betydligt sämre. Däremot kunde man inte slå fast ifall de också led av smärta.

Visserligen är det svårt med procenträkning men just skillnaden mellan 80 och 2 procent borde vara rätt tydlig. Även för Svensk Fågel och Rise.

Kossans klimatpåverkan, livscykelanalysen
 Kossans klimatpåverkan, livscykelanalysen 150 150 Ann-Helen von Bremen
By:

Jag skriver en serie om kornas klimatpåverkan i tidningen Husdjur där jag tittar på en del av den nya forskning som har kommit. Under de senaste åren har det blivit allt tydligare att bilden av kossan som den stora klimatboven har förändrats i takt med ny kunskap på området. Här är den första delen som handlar om kritik mot den metod som används för att räkna ut ett livsmedels klimatpåverkan, livscykelanalysen:

Siffror om kons och mjölkens utsläpp av växthusgaser används i debatten kring kornas klimatpåverkan. Bakom ligger livscykelanalysen, en metod som forskare menar leder till övertolkningar.
Text: Ann-Helen Meyer von Bremen
I MATENS KLIMATDEBATT förekommer det en mängd olika siffror på hur stor påverkan som olika livsmedel har. De här siffrorna ligger sedan till grund för att rekommendera olika dieter, exempelvis mindre mjölk och kött. Ibland jämförs de med att köra bil eller flyga. Nästan alla siffrorna kommer från en räknemetod som kallas livscykelanalys.
– Vi vet att livscykelanalysen inte är ett perfekt verktyg, men den betraktas som ett sådant, säger Ulf Sonesson, forskningschef på RISE.
När han säger ”vi” så syftar han på flera av sina kollegor, världen över. Ulf Sonesson anser att livscykelanalysen är en central del i att förstå komplexa systems prestanda inom hållbarhet, men kritiserar hur metoden ofta används. Han delar en frustration bland många forskare över att resultaten från livscykelanalysen många gånger övertolkas och att alltför många bortser från de aspekter som inte täcks in av metoden.
DET VAR OCKSÅ anledningen till att han tillsammans med forskare från Italien, Spanien och Nya Zeeland skrev artikeln The role of life cycle assessment in supporting sustainable agri-food systems: A review of the challenges. Det är en vetenskaplig artikel där bristerna i dagens metodik beskrivs och även kritiserar hur livscykelanalyser används. Forskarna pekar bland annat på den kraftiga förenkling som metoden innebär och som missar annan mycket viktig information, inte minst annan slags miljöpåverkan än klimatpåverkan. Forskarna är också mycket kritiska till att livscykelanalyser rätt ofta används slarvigt för att inte sällan göra tvärsäkra påståenden.
Vad är då egentligen en livscykelanalys? Metoden kommer från början från industrin och användes första gången inom livsmedelsindustrin redan 1969. Det var Coca Cola som ville ta reda på om de skulle använda glas eller plast som förpackningsmaterial till sina flaskor. Femtio år senare har dock företaget fortfarande inte kunnat bestämma sig för vilket material som egentligen är bäst.
Länge användes livscykelanalyser främst för att se var den största miljöpåverkan finns i en produkts livscykel – framställningen av råvarorna, själva tillverkningen, förpackningen eller transporterna. Då är metoden ett bra verktyg för att se vad som behöver förbättras. Metoden är också användbar för att jämföra två produkter som tillverkas på samma sätt, exempelvis en fabrik som gör två olika bilmodeller.
MEN MATPRODUKTION skiljer sig på många sätt från en vanlig industriell process. Merparten av jordbrukets – och framför allt animalieproduktionens – växthusgaser, består inte av koldioxid från fossila bränslen, utan beror på biologiska processer som orsakar växthusgaserna lustgas och metan. De två gaserna skiljer sig radikalt från koldioxid och allt fler forskare anser att det inte går att göra som i dag och översätta metan och lustgas till koldioxidekvivalenter, eftersom man då missar dessa stora skillnader. I stället borde man titta på de tre gaserna separat.
Det finns en annan grundläggande skillnad gentemot industriell produktion, nämligen det biologiska system som matproduktionen bygger på. Det är ett mycket komplext system som ger stora variationer och som den industribaserade livscykelanalysen inte klarar av att hantera. I stället blir det grova förenklingar, något som Sonesson och hans kollegor poängterar i sin artikel.
– Ja, man gör helt klart övertolkningar, särskilt i den delen av den akademiska världen som jobbar konsultnära med carbon footprints och så vidare, och det är ett jätteproblem.
Författarna anser att dagens livscykelanalys inte klarar av att räkna in alla de parametrar som talar om i fall ett livsmedel är hållbart producerat eller inte. Påverkan på biologisk mångfald, markbördighet och erosion är för komplicerade för att metoden ska kunna omfatta detta. Arbetsförhållanden och djuromsorg är några andra exempel på sådant som de flesta konsumenter anser ingår i hållbarhet, men som aldrig ingår i livscykelanalyserna.
Metoden klarar heller inte av att väga in den stora variation som finns inom jordbruket när det gäller jordar, klimat, väder, odlingssystem med mera. Det här gör att det finns en mycket stor variation mellan gårdar och företag, något som de ofta väldigt exakta siffrorna inte alls berättar något om.
Namnet till trots så ingår sällan heller ett livsmedels hela livscykel i beräkningarna. Många gånger räknas inte byggnader, tillverkning av traktorer och maskiner samt annan infrastruktur in. På samma sätt räknar man sällan in hela påverkan från det som sker efter gården, exempelvis inköpsresor, tillagning och förvaring. Studier från länder som Finland och Storbritannien visar att cirka hälften av matens klimatpåverkan ligger i leden efter gården, där animalier generellt har en lägre påverkan medan vegetabilier har en högre.
ETT OMRÅDE DÄR det blir särskilt tydligt är när man jämför intensiv produktion med extensiv. Den vanliga slutsatsen från livscykelanalyser är att ju snabbare ett djur växer och blir mat – ju mer mjölk en ko mjölkar – desto lägre blir växthuseffekten per kilo produkt. Det är också därför som kycklingen har betydligt lägre utsläpp än en betande kossa. Samma sak gäller vid odling. Ju högre avkastning en gröda ger per yta, desto mindre blir för det mesta också klimatpåverkan. Men Ulf Sonesson och hans kollegor menar att om man bara tittar på miljöpåverkan per liter/kilo produkt, så kan man missa att den totala påverkan på miljön har ökat i ett mer intensivt system. En slutsats i rapporten lyder:
”För det första så är det viktigt att lämna det förenklade påståendet att mer skörd per hektar är tillräckligt för att garantera en ökande ekoeffektivitet.”
En annan studie, ”Environmental impacts of organic and conventional agricultural products – Are the differences captured by life cycle assessment?” kritiserar också livscykelanalysen för att inte klara av att täcka in matproduktionens variation. Den jämför ett 30-tal olika livscykelanalyser som har gjorts på ekologisk och konventionell livsmedelsproduktion och visar att skillnaden mellan klimatpåverkan från en liter ekologisk mjölk och en liter konventionell, kan variera mellan hela -38 och +53 procent. Det här visar hur stora variationerna är, inte bara mellan olika typer av produktion utan även mellan olika gårdar och platser.
Med en sådan stor variation kan man fråga sig hur relevant det blir att, som ofta sker i dag, presentera en siffra som dessutom framstår som väldigt exakt.
NYLIGEN KOM OCKSÅ studien The role of dairy and plant based dairy alternatives in sustainable diets, av Elin Röös med flera. Studien är ett samarbete mellan SLU och Oxfords universitet och har jämfört miljö- och hälsopåverkan från mejeriprodukter med produkter från havre, soja och mandel.
Det har blivit något av en sanning att vegetabiliska drycker är bättre för miljön än mjölk. Exempelvis Livsmedelsverket slår fast att ”drycker av soja och havre är miljösmarta”. Författarna till denna 146 sidor långa rapport menar dock att det inte finns tillräckligt med underlag för att kunna säga något säkert om detta. Det saknas vetenskapligt granskade studier när det gäller klimatpåverkan från växtdrycker.
Författarna pekar också på komplexiteten i att försöka jämföra olika livsmedel och betonar att påverkan på landskapet och landsbygdens samhällen också måste studeras.
Om livscykelanalysen är så förenklad, kanske rent av enfaldig, hur kommer det sig att den ändå har blivit så dominerande?
– Hela hållbarhetsfrågan är mycket komplicerad, det finns inga enkla svar. Samtidigt finns det en frustration bland människor som vill göra något och när då någon kommer med diagram med höga staplar, då blir allt väldigt tydligt, säger Ulf Sonesson.
Är det förenklingen som har gett livscykelanalysen dess framgång?
– Ja, förenklingen, den ingenjörsmässiga approachen och att fokuseringen på produkter matchar den kommersiella delen av livsmedelskedjan så väl.
Trots den omfattande kritiken mot hur livscykelanalysen används i dag, är Ulf Sonesson och hans kollegor ändå övertygade om att metoden kommer att vara ett viktigt verktyg i framtiden, förutsatt att den kan utvecklas och kompletteras.
– Vi kommer att behöva göra förenklingar även i framtiden, men vi måste försöka utveckla indikatorer som berättar om andra faktorer än klimatet. Inom näringslivet ser vi att man börjar inse att klimatet inte är allt. Man börjar prata om biologisk mångfald, markanvändning och så vidare.
– När det gäller vår klimatdatabas så vill man se den utvecklas och ta in fler miljöaspekter. Jag är ganska optimistisk. Jag tror att det kommer att tas steg att bredda fokus från klimat till biologisk mångfald och annan miljöpåverkan.

NY SERIE!

HUR STOR KLIMATBOV ÄR EGENTLIGEN KOSSAN? Forskningen på området ger inte en lika tvärsäker bild som den som ofta presenteras i media. Det finns en växande insikt om att de biologiska systemen är betydligt mer komplicerade än vad tidigare har sagts. I tre artiklar ska Husdjur berätta om en del av denna nya forskning kring kon och hennes miljöpåverkan, med fokus på klimatet. Första delen handlar om livscykelanalysen.
FAKTA

Stor skillnad i resultat i olika studier

Här är några skillnader i mjölkens klimatpåverkan per enhet för ekologisk mjölk jämfört med konventionell i olika studier. Sammanställningen visar att det blir stor skillnad i resultat och därmed svårt att dra säkra slutsatser utifrån en livscykelanalys.
● Energianvändning:
–56 till –7 procent (8 studier)
● Bidrag till global uppvärmning:
–38 till +53 procent (10 studier)
● Bidrag till övergödning:
–66 till + 63 procent (7 studier)
● Bidrag till försurning:
–13 till + 63 procent (7 studier)
● Användning av bekämpningsmedel: –100 till – 89 procent (3 studier)
● Markanvändning: +6 till +90 procent (11 studier)
Källa: Environmental impacts of organic and conventional agricultural products – are the differences captured by life cycle assessment?