Tveksamt köttfritt

Tveksamt köttfritt 150 150 Ann-Helen von Bremen

Köttfri måndag är budskapet som sprids allt mer. Vi ska rädda världen, djuren, oss själva och minska världssvälten genom att en dag i veckan avstå från biffen eller köttbullarna. Så vem vill vara en dålig människa och säga nej till allt detta goda som kan åstadkommas med en så enkel handling?
Hur många gånger har jag inte under det senaste året hört människor be om ursäkt för att de har för mycket kött på sin lunchtallrik? Eller omvänt, fälla beundrande kommentarer om bordsgrannens sallad. För vi har vetat det länge nu, kött är helt enkelt ett tecken på dålig karaktär, grönsaker däremot bevisar att vi är en sund själ i en sund kropp. Inte undra på att Stockholm under senaste året har fått ett antal nya köttkrogar som formligen frossar i välhängt raskött – köttet är det nya svarta.
Därför har också kampanjen för en köttfri måndag tagit fart på allvar under det gångna året. Kampanjen smögs igång försiktigt redan 2003, men det var först 2009 som det började hända saker, när två av världens mest kända vegetarianer, Paul och Stella Mc Cartney, ställde upp som frontfigurer.
Här hemma tog Jonas Paulsson, kommunalpolitiker för Miljöpartiet i Täby, tag i frågan och utsågs till Årets Miljöhjälte av WWF. Flera kommuner och även en del företag har hörsammat uppropet, däribland flygbolaget Malmö Aviation, en åtgärd som den elaka skulle kunna kalla hyckleri på hög höjd.
För även om vi är många som skulle må bra av att dra ner på köttet, så finns det utan tvekan en irriterande förenkling och ett visst mått av dubbelmoral i den här typen av kampanjer. Allt kött dras över samma kam, när vi i stället borde ställa oss frågan vad är det för kött vi egentligen äter?
Den stora miljö- och klimatbelastningen hittar vi i djurens foder. Ta kossan, som har målats ut som den stora klimatboven, en ekologiskt uppfödd ko som får äta mycket gräs, dessutom hämta sitt gräs själv genom att gå ute en längre period och beta, ger inte alls samma miljöbelastning som en ko som äter mycket spannmål som odlats med konstgödsel. Äter hon dessutom importerad soja och palmkärna, som ofta odlats på skogsmark som bränts ner, då blir ekvationen ännu sämre. Däremot gör kon en del nytta, dels som naturvårdare av den biologiska mångfalden, dels binder hennes beten koldioxid.
Bryr vi oss dessutom om djurens välfärd, ska vi också välja ett kött där vi kan garanteras någon slags nivå på djurskydd.
Men Köttfri Måndag tar inga sådana hänsyn. Likaså använder man sig av ett klassiskt, men tyvärr felaktigt argument, nämligen att om vi inte äter djur så frigörs en massa åkermark som används för att odla djurfoder, mark som skulle kunna föda världens svältande. Men ett sådant samband finns inte – mindre köttätande hos den rika världen innebär inte att den fattiga världen får mer att äta. Moderna tiders svält har hittills inte berott på matbrist, utan på brist på vettig politik.
Att inte vilja döda djur är fortfarande det starkaste argumentet mot att äta kött, och hälsan – forskning visar på ett samband mellan hög köttkonsumtion och hjärt- och kärlsjukdom/cancer. I Sverige äter vi idag 1,5 kg kött i veckan. Enligt Världscancerfonden bör vi halvera detta.
Att skippa kött en dag i veckan är givetvis enkelt. Svårare är det att skaffa sig kunskap och i stället välja vilket kött vi ska äta, men det är den läxan vi borde göra. V skulle åtminstone kunna börja med att äta ekologiskt kött och därmed få en bättre miljökalkyl. Då kommer vi troligen minska vår köttkonsumtion också, eftersom ekoköttet helt enkelt är dyrare.

Ann-Helen von Bremen

Vem har makten över din matkasse? Det här är en blogg om hur matproduktionen, politiken och affärerna kring maten ser ut. Jag arbetar annars som frilansjournalist och skriver om lantbruk, livsmedel och mat. Här skriver jag mer fritt om matkedjan. Jag är inte alltid arg, mat är ett av mina största nöjen. Men jag är alltid hungrig. Ann-Helen Meyer von Bremen

All stories by: Ann-Helen von Bremen
22 comments
  • Johan Erlandsson

    I boken “Mat och klimat” av bl.a. ett par SLU-forskare så görs en grov uppskattning att det är rimligt att vi kan producera 20-40 kg hållbart producerat kött per person. Alltså det där köttet du nämner här. Därav är det motiverat med en generell minskning av köttintaget, det går alltså inte att producera tillräckligt mycket hållbart producerat kött så att det motsvarar dagens svenska köttkonsumtion på över 80 kg.

  • Tobias

    Jag hoppas att kött blir mer av en lyxprodukt i framtiden. Att framstressade kycklingar och torra grisar för 39,90 kr kilot försvinner och att vi äter mer vegetariskt under veckan, eventuellt med kött som krydda eller en mindre del i hela maträtten (alltså inte huvuddelen som oftast i dag). På helgen kan man köpa en välhängd entrecote för ett par hundra kronor kilot om man vill. Bra kött, bra uppfött. Men framförallt hoppas jag att finare styckningsdetaljer återfår sitt värde och kvalitet och att folk slutar se fläskfilé som vardagsmat och att handlarna i stället erbjuder mer av billigare (och i många ögon säkert äckligare) bitar, men som då också har bättre kvalitet.

  • Anna Jamieson

    Helt riktigt Ann-Helen – och bra rutet! Tänk att vi människor alltid är så förtjusta i de här enkla, till synes rättrådiga men i det stora hela tämligen overksamma aktionerna istället för att ORKA ta reda på fakta och vara aktiva HELA TIDEN. Du och resten av gänget i Landet Brunsås gjorde en enorm insats för folkbildningen i det programmet – hoppas ni får komma tillbaka i rutan snart igen!

  • Adam

    Men snälla lilla. Ekoköttet räcker ju knappast till 60 kilo per person och år. Det räcker nog inte ens till en tiondel, vilket betyder köttlördag snarare än köttfri måndag. Så varför kritisera?

    Och du har helt rätt i att det är slappa politiker som har skapat världssvälten. Man skulle lätt kunna införa kraftiga restriktioner på hur mycket djur som ska få dödas per land och år och således få ett kraftigt överskott på producerad mat.

    Man som skriver ovanför mig har visst mycket tveksam kunskap i hur allvarlig påverkan på miljön köttet faktiskt har. Läs Livestock’s long shadow. Och självklart är det skitdåligt för miljön att veckopendla med flyg, oavsett vart.

  • Daniel

    Man: “Hellre kött än växthusodlade tomar från Spanien eller veckopendla med flyg till Finland.”

    Du vet väl att köttindustrin är sämre för miljön än hela transportsektion tillsammans? En vegan som veckopendlar till Finland med flyg är alltså troligtvis miljövänligare än de som äter kött men cyklar till jobbet.

  • Mats

    Bra skrivet!

    Jag reagerar dock på att det utspridda antingen eller tänkandet som alltid kommer upp när jag diskuterar frågan. Ordet OCKSÅ.

    Köttfri måndag enligt mig en bra kampanj, den är inte perfekt, men det är EN kampanj, som uppenbarligen väckt debatten till liv.
    En del påstår att problemet är det utbredda matsvinnet, Jo kanske, Men vad är det vi slänger, hypotetisk mat? Nej, kött och grönsaker som producerats.

    Många tar det som ett problem att det ska vara just på en måndag, de har nog missat poängen helt enkelt 🙂

    Så tillbaka till ordet OCKSÅ. Så köttfri måndag eller annan dag, sen också kött producerat enligt din text ovan, sen också bättre förhållande för den gemene köttbonden i Sverige, mer pengar per kg kött.

    Det går att göra mer än en sak samtidigt…

  • Kent Eriksson

    Du har helt rätt: “Att inte vilja döda djur är fortfarande det starkaste argumentet mot att äta kött”. Ett argument som dessutom är helt odisskutabelt!

  • Mats

    Visst är det skillnad på kött och kött.
    En minskad köttkonsumtion skulle göra det möjligt att enbart äta det bättre köttet.

    Om filosofin bakom köttfri måndag gjordes mer nyanserad och komplicerad, då skulle det bli omöjligt att sprida budskapet och nå ut till den stora massan. Det krävs att budskapet är enkelt. Och i grova drag är budskapet korrekt. Köttkonsumtionen idag är en gigantisk miljöbov och något måste göras.

    Om vi har som mål att bara äta lite kött och att det kött vi äter ska vara av det bra slaget, då tror jag att köttfri måndag är ett bra steg på vägen.

  • Pedatte

    Varför äta djur över huvud taget. Det är inte ok att använda djur till sin sexuella tillfredställelse. Så när vi inte behöver utnyttja djur förstår jag inte varför man ska göra det. Jag är liberal så jag tycker man borde få äta vad man vill, till och med kött. Men när man har ett gemensamt samhälle så borde också resurser fördelas rättvist. Det gör det inte idag och även om en minskning i köttkonsumtionen skulle möjliggöra en rättvisare fördelning så är det inte givet att det blir så. Jag tror inte det blir så automatiskt för jag tror att dom som styr medvetet vill ha en skillnad i fördelningen. Man kan inte vara rik om ingen är fattig! Men vi kan väl bara börja med att skippa alla subventioner till kött och mejeri-industrin. Sluta också med exportstöden för dom slår ut lokal matproduktion i väst-afrika och central-amerika mest. Jag har svårt att förstå hur arla kan konkurrera ut lokalt producerade livsmedel. Men det är alltså du och jag som betalar för att man dricker svensk mjölk i afrika. Sorgligt för alla inblandade utom arla.

  • Pedatte

    Hos mig är det förövrigt köttfritt varje vecko-dag. Och jag har heller inte lust att betala för allas dåliga hälsa. Alla vet att det är nyttigt med grönsaker och frukt men det är ändå det som är dyrt. Varför ska min mat vara dyr när det är medicin för kroppen. Det borde snarare vara punktskatt på kött precis som på tobak.

  • Gunnela Ståhle

    Kloka ord Ann-Helene
    Det var också slutsatserna av Vi Konsumenters (VK) workshop om kött och köttkonsumtion den 9 november förra året, då du skulle ha varit rapportör, om du kunnat. Jag skickar dig vår rapport. VK kommer att ta tag ifrågan genom som vi hoppas bred dialog

  • ann-helen

    Tack för alla kommentarer. Tyvärr har jag inte hunnit med i debatten för jag har varit på jobb i Vietnam och är lite mör efter att ha varit på hemresa under dryga dygnet, men jag återkommer i morgon.

  • Annika

    Hej Ann-Helen
    Tack för ett bra inlägg. Jag delar din åsikt och jag tycker också att man i olika uträkningar om köttmängder och miljöpåverkan fokuserar på vilken mängd kött i gram som är ok. Det skiljer ju mycket beroende på vilket kött som avses men även vårt sätt att konsumera. Alla åtrår dom ädlare styckdetaljerna som det bara finns ett fåtal kilo av på varje djur, vilket leder till överkonsumtion då resten av köttet måste säljas ut billigt eller i värsta fall kasseras. Jag hoppas att utvecklingen går mer mot ett “husmors tänk”. En gryta sköter ju sig själv och då gör det väl inget om det tar 2 timmar att koka köttet mört? Ugnstekta fläskben med grillkrydda fick jag mycket som barn, det är minst lika gott som spareribs, men fläskben hittar man inte i butikerna längre. Inte heller höns som blir en delikatess om det får koka länge. Varför finns inte dessa “mindre fina” styckdetaljer att få tag i längre?

  • Mårten Pella

    Jag tror vegetarianism är viktig för både faktisk påverkan och som en symbolisk handling, att sprida information och inspirera till mer medveten konsumtion kräver nog tydliga budskap, som “Mats” säger. Reklam är ju ofta oerhört tydlig och okomplicerad och tycks ju påverka oss ordentligt.
    Dessutom är klimatproblemen akuta och en kan fråga sig om en kompromiss som räcker halvvägs till att lösa problemen är det minsta bättre än att totalt strunta i dem. I så fall är jag övertygad om att medelsvensken måste göra stora avkall på sin livsstil för att minska vårt avtryck och där ingår maten som en stor del.
    Därför tycker jag Köttfri Måndag är ett lysande sätt för folk att ta ett första steg mot en mer hållbar livstil.

  • Mårten Pella

    För övrigt hörde jag idag att KRAV-djur inte får ta avmaskningsmedel, till skillnad från “konventionellt” skötta djur. Kan det stämma?
    Personen som berättade detta menade på att KRAV leder till djurplågeri genom detta vis. Om det är så ser jag det som ännu viktigare att vara tydlig och konsekvent i att inte äta kött, det tycks alltid finnas problem som är svårlösta.

  • ann-helen

    Återigen, tack för alla inlägg. Ni har ju skött den här debatten alldeles utmärkt, när jag har varit på jobbresa.
    Jag ska bara lämna några korta kommentarer:
    Ja, vi behöver minska köttkonsumtionen och visst förstår jag att Köttfri Måndag behöver använda sig av ett förenklat budskap, men samtidigt så reagerar jag på förenklingen, kanske främst för att jag börjar bli lite trött på kritiken mot nötköttet som jag tycker är orättvis. Av flera skäl, framför allt för att vi faktiskt fortfarande vet så oerhört lite om hur den egentliga klimatpåverkan ser ut. på senare tid har det kommit studier, både svenska och internationella, som exempelvis visar att viss typ av betesdrift skulle kunna helt eller till stora delar kompensera djurhållningens utsläpp av växthusgaser. Inlagringen av kol är nämligen större där än om man bara låter allt växa igen.
    Sverige är också ett land som är gjort för att odla gräs och därför ägna sig åt kött- och mjölkproduktion. Jag tror att om man i ett längre perspektiv ska försöka forma ett mer hållbart jordbruk, så måste man ta hänsyn till den här typen av naturgivna förutsättningar.
    Men som sagt, att vi ska äta mindre kött, är självklart. Och då tycker jag att vi måste fundera på VILKEN typ av kött vi ska äta, mera än att dra allt kött över en och samma kam.
    Slutligen, om att helt avstå från att äta kött: Även om jag inte delar åsikten, av flera skäl, inte minst miljömässiga, så har jag under hela min tid som lantbruksjournalist alltid tyckt att djurrättsgrupper, veganer och vegetarianer spelar en viktig roll i påverkan av hur djuruppfödningen ser ut. Nordiska Samfundet Mot Plågsamma Djurförsök, numera Djurens Rätt, betydde exempelvis mycket för att förändra den svenska äggproduktionen och bli av med de gamla burarna. Grisdebatten är ett annat exempel.
    Sedan är jag väldigt tacksam över att militanta djurrättsaktivister har slutit att bränna upp Scan-bilar, som man ägnade sig åt under 90-talet. Den utvecklingen hade kunnat vara förödande, inte minst för all debatt kring djurhållningen.

  • Lotta F

    Svårt att skaffa sig kunskap om vilket kött man ska äta, när det inte finns bra kött, varken ur djuretiskt perspektiv eller hållbarhetsperspektiv. Skulle ekologiskt nötkött vara bra för miljön? Ekologiskt beteskrav innebär att hälften av födan under betesperioden kommer från bete. Betesperioden är 2-4 månader om året i Sverige. Behovet av kött- och mjölkkor är alltså minimalt, och miljöpåverkan maximal. Även kravkor äter foder som kräver transporter och tar upp odlingsareal. Eftersom krav-korna får leva längre blir deras miljöbelastning större, både genom att de kräver mer resurser och genom att det släpps ut mer metangas per kg kött. Ekologiskt kött är oacceptabelt, vi närmar oss en klimatkris och behöver ställa om till vegetariskt. En enorm del av länders odlingsareal går åt till att odla foder åt västvärldens djurindustri, ju mindre odlingsbar åkermark vi tar upp per person, ju fler räcker marken till. Det är just det en bättre politik måste skapa och det gäller andra resurser än bara mat. Sen tycker jag att djur har rätt till ett bättre liv än industrin kan ge och att det är skäl nog att avveckla industrin.

  • Frida T

    Pollinationen som ekosystemtjänst utgår från de örtrika hagmarkernas landskap alltså det betade landskapet. Och FAO bedömer att av de ca 100 arter jordbruksgrödor som förser världen med 90% av alla livsmedel är 71 bi-pollinerade (i huvudsak vilda bin) och flera andra är pollinerade av getingar, skalbaggar,fjärilar och andra insekter. Och FN:s klimatpanel (IPCC) har uppskattat att kolupptagning i marken, genom förbättrat underhåll av åker- och betesmarker tillsammans med restaurering av förstörda marker, erbjuder den bästa möjligheten för jordbruket att minska sitt bidrag till klimatförändringarna.

  • Annika

    Som svar till Cahrlotta och andra som tycker att miljöbelastningen blir större med ekologiska djur. Eftersom ekologiska djur får en större andel naturligt foder släpper de ut mindre växthusgaser, dels genom att växterna de äter si sig kulle ha bidragit till en del växthusutsläpp, dels därför att kossorna äter foder som producerats på den egna gården, dvs krestloppstänk och inte fått stor andel kraftfoder som i sig är mer resurskrävande att producera och transporterats långt. Att det på vintern får hö som kommer av odlignsbar mark är inget som konkurrerar med spannmålsgrödor. För att inte jorden ska utarmas måste man tillämpa växelbruk och ett bra sätt är att odla hö istället för att bara låta marken ligga i träda. En annan sak är att halm som är en restprodukt från spannmolsodling också ofta används som grovfoder. Om inte det är ett utmärkt sätt att ta tillvara naturens resurser på för att få ett näringsrigt livsmedel som kött så vet jag inte vad som är bra. Kan man sedan ta tillvara på djurens spillning (och kanske även vår egen)som en fosforresurs istället för att det ska spridas i naturen och förstöra våra vattendrag är det ännu bättre. Fosfor lär bli en bristvara i framtiden och då blir naturligt gödsel från djur nödvändigt. Ska vi utrota alla betsdjur som tar up fosfor från växterna istället för att försöka återanvända det? Alternativet är att börja konstgödsla marken istället och bryta fosfor som är en ändlig resurs, det är väl ett hot om något? Sedan är det förstås inte hållbart med den överkonsumtion av kött som råder idag, men varför ska vi vara så kategoriskt för och emot kött och även för och emot vegetarisk kost? Vart tog det svenska “lagom” vägen?

  • ann-helen

    Ja, lagom är ett ord som har hånats, men det är faktiskt inte alls så dumt. Saken är också den att vi behöver kornas och fårens betande och gödslande på våra marker. En växtodling blandad med djurhållning är det optimala. Vårt problem i dag är att vi har allt mer specialiserade gårdar som antingen odlar spannmål eller enbart håller djur.

    Om eko-kossorna: De skulle kunna bli ännu mindre resurskrävande, men de är i alla fall en rejäl bit på vägen. De har längre betestider än andra, men framför allt så betar de på riktigt och det är det inte så många av våra mjölkkor som gör längre. Där handlar det i stället allt mer om sk “motionsbete”, korna släpps ut i en fålla för att få röra sig lite. Och mer sådant kommer det att bli, i takt med att våra mjölkgårdar blir allt större. Nu höjs dessutom allt fler röster bland de konventionella mjölkbönderna om att dra ner på beteskravet ytterligare.

Leave a Reply

Your email address will not be published.