Vilse i korridorerna på lantbruksuniversitetet
Vilse i korridorerna på lantbruksuniversitetet https://www.hungryandangry.se/wp-content/themes/corpus/images/empty/thumbnail.jpg 150 150 Ann-Helen von Bremen Ann-Helen von Bremen https://secure.gravatar.com/avatar/88255445418f62883f7b3c40f969232d?s=96&d=mm&r=gDen pågående debatten om ekologiskt kontra konventionellt jordbruk visar återigen hur forskare kommer fram till helt olika resultat, vilket gör det hela rätt förvirrande för oss som inte tillhör den yrkesgruppen. Vem i hela världen kan man egentligen lita på? Svaret är att det får du nog avgöra själv. Precis som du har dina värderingar och din världsbild, så gäller samma sak hos forskarna och det är också det som styr deras forskning, även om de sällan vill erkänna att det förhåller sig så.
I stället handlar kampen om att framstå som den mest vederhäftiga och sanningsenliga. Det är därför som den eko-kritiska forskagruppen på SLU gång på gång hänvisar till att det är de som står för Vetenskapen och inte för ideologi och pseudovetenskap (som man menar att de eko-positiva forskarna gör), men allt är egentligen bara retorik.
Kirchmann, Bergström, Kätterer och Andersson har fått ordentligt mothugg i debatten när det gäller de tekniska bitarna om hur ekologiskt jordbruk påverkar skörden och miljön – så det lämnar jag därhän – men det finns några andra saker som inte riktigt diskuterats:
Om jordbruket ska utvecklas till ett mer uthålligt jordbruk så är det inte riktigt fråga om den tekniksport som forskarna gärna vill framhålla, utan mera om vilken politik och ekonomi som vi väljer. Det som i dag får europeiska grisbönder att knipsa knorrar och proppa sina djur fulla med antibiotika beror inte på teknik, utan på att de helt enkelt försöker hävda sig i konkurrensens på världsmarknaden. Det är samma prispress som gör att amerikanska bönder odlar GMO-majs, trots att den ger dem resistenta ogräs som kräver användning av bekämpningsmedel som är förbjudna i Europa. Och det är av samma skäl som en del svenska mjölkbönder vill slippa kravet på att deras kor ska behöva vara ute på bete under sommaren, eftersom det ökar enkelt deras kostnader och gör det svårare för dem att konkurrera. På samma sätt påverkas svenskt jordbruks vara eller icke vara i mycket större utsträckning av vilka politiska och ekonomiska regler som gäller, än om jordbruket är konventionellt eller ekologiskt.
Vi kan prata konstgödsel eller inte konstgödsel, bekämpningsmedel eller inte bekämpningsmedel, men så länge det politiska och ekonomiska systemet inte förändras så kommer inte omsorgen om djur, människor eller natur vara något som gynnas i jordbrukets utveckling. Ett hållbart jordbruk är helt enkelt inte kortsiktigt lönsamt. Forskargruppen saknar insikten om vilka mekanismer som egentligen styr jordbruket, de tror att rätt slags forskning, deras, är lösningen. Det skulle vara lätt att överse med denna brist på insikt och ha förståelse för att de vill prata i egen sak, om de inte ägnade så stor kraft att angripa de som inte tycker som dem själva. Forskare som inte främst argumenterar för sin egen forskning utan i stället angriper andras, måste ändå ha gått vilse någonstans i korridorerna på Lantbruksuniversitetet.
De fyra återkommer också gång på gång till att världen kommer att svälta ihjäl om den ställer om till ekologisk odling. Men nu var det ju Sverige det handlade om och ska vi vara ärliga så spelar det egentligen ingen som helst roll ur ett globalt perspektiv vad som händer med det svenska jordbruket. Det kan läggas ner eller växa, det spelar världen lika. Däremot är jordbrukets framtid givetvis en oerhört viktig sak för Sverige, med det har inget med världssvälten att göra. Tittar vi globalt så ser vi också att dagens hunger inte beror på brist på mat, utan på fattigdom. I dag finns det ett överflöd av mat i världen som snarare är ett problem än en tillgång. Fanns det inte överskott på mat och billiga transporter, skulle inte världens bönder konkurrera ut varandra på det sätt som sker, inte minst i Sverige i dag men också i många utvecklingsländer. Även med en växande framtida global befolkning finns det inget som tyder på att inte ett ekologiskt jordbruk skulle kunna mätta världen.
SLU-forskarna anser att det ekologiska jordbruket är en återvändsgränd, men det industriella jordbruket får nog snarare ses som en parantes. Även om denna forskargrupp vägrar att erkänna det så bedrivs dagens industriella jordbruk på ett sådant sätt att det underminerar vår framtida möjlighet att producera mat. Frågan är om förändringen av dagens jordbrukssystem kommer att ske genomtänkt och planerat, eller om det mera blir frågan om en kollaps. Låt oss hoppas på det förstnämnda.
- Posted In:
- Uncategorized
Ann-Helen von Bremen
Vem har makten över din matkasse? Det här är en blogg om hur matproduktionen, politiken och affärerna kring maten ser ut. Jag arbetar annars som frilansjournalist och skriver om lantbruk, livsmedel och mat. Här skriver jag mer fritt om matkedjan. Jag är inte alltid arg, mat är ett av mina största nöjen. Men jag är alltid hungrig. Ann-Helen Meyer von Bremen
All stories by: Ann-Helen von Bremen9 comments
-
-
Solveig Lindholm
Jag uppskattar att du använder benämningen ”industriellt jordbruk”, inte ”konventionellt” etc. Om man lättare ska förstå kontrasten mellan de olika jordbrukssystemen säger det mera om tänkesättet, verklighetsuppfattningen, paradigmet m.m. att jämföra industriellt och ekologiskt.
I min avhandling Helhet och mångfald har jag gjort en genomgång av dessa begrepp.
Tack för en bra artikel! -
-
-
Kristofer
1. I ”Om”-texten här till höger står det ”Och var finns det goda korven?” Ändra till ”den goda korven” eller ”det goda korvar”.
2. Du kan gott installera en sådan där dela-applikation så att det blir enklare för oss att dela dina texter. -
Anders Munters
Som vanligt mycket bra infallsvinklar och slutsatser. Bra skrivet!!
Man kan undra vilken ledstjärna Kirchmann har. Har han haft någon så har definitivt tappat bort den. -
-
Peter Johansson
Jag har ätit i flera lantbruksuniversitets matsalar några gånger de senaste 35 åren. Om jag tex jämför Sverige med Frankrike, Tyskland eller Italien måste slutsatsen bli att matforskare I Sverige inte är intresserade av hur maten smakar. Det är en allvarlig brist som det kan kommer att ta generationer att få bukt med.
Peter Johansson
Junsele -
ann-helen
Det där var en mycket träffande notering, Peter Johansson. Jag tror att du sätter fingret på något mycket intressant, nämligen det teknokratiska sättet att se på lantbruket som råder inom vissa delar av lantbruksvärlden. Där man inte ser samband och helhet, som att lantbruk exempelvis handlar om gastronomi också och där mycket fokuseras på det som går att mäta och väga. Samma synsätt finns inom nutritionen, där så mycket har handlat om att mäta, väga, räkna – mineraler, vitaminer, fettsyror och antal potatisar på tallriken. Men vi äter mat, inte näringsämnen. Det finns också ett liknande problem inom delar av miljörörelsen, oförmågan att se helheten, vilket resulterar i grupper som både vill ha ett mer uthålligt lantbruk, men att det samtidigt inte ska omfatta några djur. En ekvation som är omöjlig.
Markus Femling
Tack för att du finns.