“30 års förstörd matkultur”

“30 års förstörd matkultur” 150 150 Ann-Helen von Bremen

Det har pågått ett tag nu, den allt mer högljudda kritiken mot Livsmedelsverkets kostråd, som främst används inom köken på förskolor, skolor, sjukhus och äldreomsorg.

“Det handlar om 30 års förstörd matlagning och därmed sämre livskvalitet. 30 år av dåligt samvete för att vi påstås äta fel”, dundrar professor Fredrik Nyström på Linköpings Universitet.

Hans främsta kritik är att Livsmedelsverkets kostråd inte baseras på modern vetenskap. Allt tjat om att vi inte ska använda smör och grädde i såser, bara dricka lättmjölk och äta lättprodukter, menar han är rent nonsens. Det är inte farligt att äta mättat fett och den diet som Livsmedelsverket förespråkar, mindre fett och mer kolhydrater, leder inte alls till att vi går ner i vikt. Däremot finns det senare studier som visar på motsatsen, nämligen att en kost med mer fett och protein och mindre kolhydrater, minskar vikten mer effektivt.

Fokuseringen på frukt och grönsaker, ni vet “fem om dan” eller att vi ska äta ett halvt kilo frukt och grönsaker, ger han heller inte mycket för. Det finns inget som helst bevis för att frukt och grönt verkligen är nyttigt. Allt snack om antioxidanter tycker han bara är rent nys. Och hans argument är att det faktiskt saknas vetenskaplig bevis. Däremot kan överdosering av vissa vitaminer, som A och E, leda till sjukdom.

Den 3 juni ska han debattera med Livsmedelsverket på Framtidens Land i Skara. Det är mig veterligen första gången som någon från Livsmedelsverket ställer upp och tar debatten om kostråden “live. Jag har fått äran att vara moderator. Det ska bli spännande, men också lite nervöst. Redan nu är debatten i gång på framtidensland.se och tonläget är ganska höjt. Jag får ta på mig hjälm.

Samtidigt tänker jag på min son som för ett tag sedan uppgivet kom hem från skolan och meddelande att nu var det lättmjölk i stället för mellanmjölk som gäller. Jag häpnade. I min enfald trodde jag att den tiden var förbi när man propagerade för illasmakande lättprodukter gentemot barn.

Diskussionen om statens styrning över maten behöver sannerligen fortsätta.

http://framtidensland.se/2010/05/fredrik-nystrom-svarar-livsmedelverket-%E2%80%9Dvem-ar-det-som-saknar-odmjukhet%E2%80%9D/

Ann-Helen von Bremen

Vem har makten över din matkasse? Det här är en blogg om hur matproduktionen, politiken och affärerna kring maten ser ut. Jag arbetar annars som frilansjournalist och skriver om lantbruk, livsmedel och mat. Här skriver jag mer fritt om matkedjan. Jag är inte alltid arg, mat är ett av mina största nöjen. Men jag är alltid hungrig. Ann-Helen Meyer von Bremen

All stories by: Ann-Helen von Bremen
4 comments
  • Stefan

    Fibermaffians grepp om vad vi ska äta har väl bara regerat formellt. Privat har väl folk till mans o kvinns tryckt i sig det de gillar. Det har funnits något snöpt och livsförnekande med alla dessa råd. Fast de kanske hjälpt någon? Eller i alla fall givit någon sysselsättning och försörjning.

    Du kommer att göra ett bra moderatoruppdrag!

  • Johan Erlandsson

    Ja, det tenderar att bli ett högt tonläge i fettdebatten, vi har haft en hel del sånt på Ecoprofile. En sak jag kan tycka är lite underligt är när det argumenteras för att mejeriprodukter generellt (light eller ej) är något som är anpassat för människan, när vi bara har haft sån diet i en bråkdel av människans tid på jorden.

    En annan liknande, och ur miljöperspektiv viktigare debatt, är frågan om hur mycket kött vi behöver äta för att må bra. Turkarna äter 20 kg per år, danskarna 140. Vilken köttdiet är hälsosammast? Säg till om du är moderator på en sån debatt!

  • ann-helen

    Intressanta kommentarer, Johan. Det där med mjölken är trixigt. Jag kan inte mjölkens historia på mina fem fingrar, men om jag minns rätt så brukar man prata om att domesticeringen av korna sker någon gång 6000- 5 000 före Kristus och det är också då man börjar använda mjölkprodukter, men då främst som olika mjölkprodukter – syrade, ost, smör osv. Människor är lactosintoleranta och tål inte att dricka mjölken direkt. I norra Europa förändras detta med tiden, som vi vet, men när det inträffar, vet jag inte. Tittar man på Sverige så var mjölk länge något som ystades, kärnades eller dracks i sur form. Den färska mjölken var främst för barn, gamlingar och sjuka och ingen vardagsdryck. Enligt Jan-Öjvind Swahn fanns det ända in på 30-talet en viss skepsis mot färsk mjölk, som man tyckte “smakade ko”.

    Och så detta med köttet, det är en mycket bra fråga som jag själv har funderat mycket på. Lovar att göra ett reportage om detta och återkomma i frågan.

  • ann-helen

    Jo visst har du en poäng i detta, Stefan, man kan ju verkligen fundera på om vi lyssnar på statens råd. På dagis, sjukhus, skolor, inom äldreomsorg, slår verkligen kostråden igenom. Som privatpersoner nås vi av budskapen via media och tänk också på den nyckelhålsmärkta maten som bara växer. Där är vi av någon anledning beredda att ta följa den statliga rekommendationen. Nyckelhålet är ju tyvärr också ett utmärkt exempel på vad som händer när den påstådda hälsoeffekten går före smaken och kvalitén. Att vi sedan efter 20 år med nyckelhålet har ökat både övervikt och diabetes, är en annan sak.

Leave a Reply

Your email address will not be published.