Parallella universum i matens Sverige

Parallella universum i matens Sverige 150 150 Ann-Helen von Bremen

Hem till gården var rubriken på Svensk Mjölks seminarium på Årets Kock. Och nog har det länge varit tydligt att kockarna längtar just hem till gården, antingen genom att skaffa sig nära relationer med de lantbrukare som levererar deras råvaror, eller genom att starta eget jordbruk. Det handlar om ett sökande efter de yppersta råvarorna, där inte bara kvalitet utan också en juste odling av grönsakerna och uppfödning av djuren blir allt viktigare. Och det handlar om att komma bort från den anonyma maten och i stället kunna förmedla det arbete och omsorg som ligger bakom det som serveras på tallriken, inte bara kökets omsorg utan även gårdens.

Båda krögarna Magnus Nilsson från Fäviken och Dan Barber från Blue Hill i New York berättade hur detta sökande har drivit dem till att också ha egna lantbruk. Tyska trendanalytikern Pierre Nierhaus beskrev en palett av olika trender inom den internationella krogscenen, men bekräftade att det gröna, det ekologiska, den hederliga maten och närheten till ursprunget fortsätter att vara en stark trend.

Men när de två Arla-bönderna klev på scenen var det som om det tidigare samtalet aldrig hade ägt rum. Om ett antal av världens ledande krögare nu letar efter, inte bara högkvalitativa råvaror som de är beredda att betala mer för (Magnus Nilsson betalar exempelvis sin mjölkleverantör 23 kronor litern) utan också en närmare kontakt med råvaruproducenterna, borde det vara början på en gyllene era för bönderna. Men ingen sa något om detta. Ingen lyfte ens frågan om och hur denna trend kommer att påverka exempelvis de svenska mjölkbönderna. Inte ens när Magnus Nilsson kritiserade det reguljära lantbruket och livsmedelsindustrin för att inte premiera kvalitet, var det någon som kommenterade detta.

I stället pratade Arla-bönderna om produktionsjordbruket, det vill säga det storskaliga jordbruket som en garant för de stora volymerna. Inget om kvalitet, inget om ursprung.

Inget ont om Arla-bönderna, men uppenbarligen har de inte sett den strömning som pågår inom restaurangvärlden. Och uppenbarligen anser de inte att den har så mycket med dem att göra.

I sin egen glasbubbla levde också de två politiska representanterna, Gustav Fridolin från Miljöpartiet och Åsa Conraads från Moderaterna. De talade sig återigen varma om de två ämnen som just nu är favoriter bland politiker när det gäller jordbrukspolitik, att få in den lokala maten i den offentliga upphandlingen och att propagera mot matsvinnet. Åsa Conraads drog också en obligatorisk lans för Matlandet Sverige.

Alla undvek de känsliga frågorna: Hur ska svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion utvecklas för att kunna tillgodose önskemålet om god mat av hög kvalitet? Om nu krögarna vill kramas med bönderna, vad tänker bönderna då göra? Vad ska man göra åt systemfelen som premierar lågt pris och stora volymer, men aldrig kvalitet? Och behöver vi ett svenskt lantbruk? Och i så fall – varför?

Seminariet visade upp en rätt deprimerande bild där krögare, lantbrukare och politiker lever i sina parallella universum. Som tur är, är inte den bilden helt sann. I alla fall inte när det gäller böndernas förmåga att göra omvärldsanalys, se vad som händer på marknaden och anpassa sig efter den. Vissa bönder klarar faktiskt av detta redan nu.

Däremot är jag lite mer pessimistisk när det gäller politikerna. De verkar fortfarande inte förstå något om vare sig mat eller lantbruk.

Ann-Helen von Bremen

Vem har makten över din matkasse? Det här är en blogg om hur matproduktionen, politiken och affärerna kring maten ser ut. Jag arbetar annars som frilansjournalist och skriver om lantbruk, livsmedel och mat. Här skriver jag mer fritt om matkedjan. Jag är inte alltid arg, mat är ett av mina största nöjen. Men jag är alltid hungrig. Ann-Helen Meyer von Bremen

All stories by: Ann-Helen von Bremen
10 comments
  • Anna Sjögren

    Bra skrivet Ann-Helen!
    Det kändes som att bönderna var där mest för att visas upp: Titta här är två riktiga bönder som tycker om sina djur och vill fortsätta att vara bönder. Men att de också skulle kunna vara med i debatten fanns liksom inte.

  • Lisa

    Du är typ bäst! Gick efter halva seminariet eftersom det inte gav så mycket. (För att upptäcka att laxen var inte bara norsk utan dessutom medioker. Skrev lite själv om sponsorproblematiken.

  • Alice Brax

    Utmärkt sammanfattning. Om deras tema nästa år passar dig, tänker jag föreslå dig som moderator. Jag gillar ditt sätt att ställa följdfrågor som får alla att tänka till.

  • ann-helen

    Alice: Tack för de snälla orden.
    Lisa: Tack igen. Läste din bloggtext också. Mycket intressant.Fick mig att fundera på vad Arla egentligen håller på med.
    Anna: Ja det var märkligt med de där bönderna som visades upp som några cirkusdjur – det var bara Lantmännenkepsen som saknades för att göra bilden riktigt pittoresk. Men det konstigaste av allt var ju att man inte valt ut bönder som hade erfarenhet av att samarbeta nära med restauranger. Eller som i alla fall hade en susning om vad det handlade om. För inte kan det väl vara så illa ställt att det inte finns några sådana bönder inom Arla?

  • Hanna Halpern

    Hej Ann-Helen!
    Jag håller med dig. Det är mycket viktigt att få in kvalitetsaspekten. Detta är bara början och förhoppningsvis tycker många som du och påverkar både genom debatt men också genom att kräva och köpa.
    Tvärr missade du eller det kom inte riktigt tydligt fram på seminariet att de bönder som var med absolut är på bana. De har restaurang och butik på sina gårdar och har många konsumenter på besök under hela året.
    Ha det gott!
    Hanna

  • ann-helen

    Hej Hanna

    Jo att Joachim Aaby-Ericsson har butik och försäljning av köttlådor framgick, likaså att Anette Gustafsson har Arla Minor-verksamhet. Däremot hörde i alla fall inte jag något om att det fanns restaurang på någon av gårdarna. Det var inget som diskuterades. Aaby-Ericsson har det i alla fall inte, det vet jag, och om Anette Gustafsson har det, så är den i så fall ytterst hemlig. Inte heller framgick det om mjölkbönderna hade något samarbete med någon krog.
    Men min kritik handlar inte om huruvida bönderna har egna erfarenheter, utan om att man inte under seminariet reflekterade över vad trenden där krogar vill närma sig gården kan få för konsekvenser. Är det här något som kommer att påverka, eller är det bara en kortvarig fluga för en liten exklusiv grupp? Vad betyder det här för dig som bonde? Kan du möta kockarnas uppvaktning, eller tror du att det mest är romantiskt snack?
    Men de frågorna ställdes aldrig. Och det som bönderna själva verkade måna mest om var produktionsjordbruket. Inget fel på det, men det är väl, som jag ser det, en helt annan diskussion
    Ha det gott !

    Ann-Helen

  • Hanna Halpern

    Hej Ann-Helen
    Vill bara förtydliga att Joachim Åby-Ericsson har gårdsbutik och driver kafé/restaurang, enklare rätter med exv. hamburgare tillverkad av gårdens kött. Har pratat med Joachim efter seminariet och han sa att det nämndes i intervjun.

    Det är dock inte det som diskussionen handlar om. Håller med dig om dina synpunkter och kommer ta till mig de under året när vi jobbar vidare med temat Hem till Gården.

    Ha det gott
    Hanna

Leave a Reply

Your email address will not be published.