”Det räcker inte med en svensk flagga på livsmedlen”

• mars 17, 2011
• Ann-Helen von Bremen
• no comments

Gästkrönikör Anders Munters, lantbrukare och ordförande i Naturskyddsföreningen Dalarna

Sverige skall marknadsföras som det nya matlandet. Regering och näringen satsar stora krafter på svensk mat skall bli intressant globalt sett och erövra nya marknader och ta tillbaka den förlorade delen av hemmamarknaden.

Redan på tidigt 90-tal tog LRF initiativ för att lyfta fram mervärden för svenskproducerade livsmedel. ”På väg mot världens renaste jordbruk” initierades och startades upp. Vi skulle visa omvärlden hur rena och bra de svenska livsmedlen producerades. De första åren fanns det vissa förhoppningar att det skulle kunna bli något. Vi låg bra till jämfört med andra länder i vårt närområde. Danmark använde mer än dubbelt så många doser bekämpningsmedel per hektar som vi i Sverige.

Vi började göra Miljöhusesyn, en enklare certifiering som vi själva gjorde på gårdarna. Det såg lovande ut för den svenska livsmedelsproduktionen. Vi var på gång att kunna bli ett matland att räkna med. Tyvärr så lyckades näringen aldrig föra ut budskapet och vi fick aldrig ut något merpris för vårt arbete med ”På väg” programmet”. Egentligen har Sveriges bönder aldrig helhjärtat ställt upp för att skapa en profil på vårt svenska lantbruk som skulle ha kunnat vara ett vinnande koncept.

Nu skall ”Det nya matlandet” skapas med hjälp från regeringen och samtidigt håller LRF på att arbeta fram en ny livsmedelsstrategi. Man kan fråga sig hur det här skall lyckas?

Vi har försökt att skrämma konsumenterna med att importerat inte är lika bra och miljövänligt som det svenskproducerade. Otaliga gånger har Danmark lyfts fram som varnande exempel. Läser man den svenska bekämpningsmedelsstatistiken 2009[1] och även föregående år får man sig en inte alltför uppmuntrande bild till livs. Enligt statistiken är vi på väg mot fördubblat antal hektardoser i Sverige jämfört med vad vi hade för 20 år sedan. I Danmark är utvecklingen den rakt motsatta, där är man på väg att halvera antalet doser per hektar.

Hur har vi hamnat i den här situationen? Är det näringen och den politiska attityden som slarvat bort vårt massiva försprång under det senaste decenniet? I lantbruksnäringens tidskrifter har mig veterligt inte funnits någon reaktion på det ökade antalet doser bekämpningsmedel per hektar. Inte heller verkar politikerna reagera!

Den danska borgerliga regeringen har ett politiskt program Grøn Vækst (Grön Tillväxt) som håller på att genomföras. Det innehåller flera nya åtgärder mot bekämpningsmedelsanvändingen och mål. Användningen skall minska med 28 procent, från dagens nivå som redan idag ligger långt under den svenska.

Skall det skapas strategier för livsmedel, som regeringens ”Nya matlandet”, och LRF´s egna strategi måste det finnas något bakom. Det är viktigt med bevarandet av kulturlandskapet men konsumenterna kommer att kräva mer! Det räcker inte med bara en svensk flagga på livsmedlen. Danmark med sin enkla men kommunicerbara strategi Grøn Vækst kommer att vara ett alternativ i de svenska butikshyllorna.

Det här håller på utvecklas ”Till kejsarens nya kläder” fast i livsmedelstappning.

---

[1] www.scb.se Växtskyddsmedel i jordbruket 2009. Beräknat antal hektardoser (MI 31 SM 1001).