Vem ska betala för kotletterna?

• augusti 8, 2011
• Ann-Helen von Bremen
• no comments

Grisproducenten Lars Hultström kräver i en debattartikel att staten ska betala grisbönderna för att de ska klara av att följa lagen. Detta är samma man som har varit ordförande för Sveriges Grisproducenter och för Swedish Meats , suttit i styrelsen för SCAN AB, HK SCAN, LRF och Svenska Djurhälsovården och som därmed har haft stora möjligheter att påverka den svenska grisproduktionens lönsamhet. Det är också samma man som med en hårsmån klarade sig undan ett åtal för vanvård av sina egna grisar.

”En djurvälfärdsersättning är den enda rimliga sättet att skapa lika konkurrensvillkor med övriga EU-länder. Att förändra svenska djurskyddslagstiftningen till EU-nivå är inte möjligt.”

Så skriver Hultström i en debattartikel i fredagens ATL. Och för en gångs skull är det inte vi konsumenter som får skäll för att vi inte betalar tillräckligt mycket för det svenska grisköttet. Hultström konstaterar i stället att konsumenterna är trogna och betalar ett högre pris, men att pengarna fastnar någonstans längs vägen i kedjan.

”Därför är det fullständigt lönlöst att inbilla sig att primärledet någonsin får del av dessa pengar. De jämförbara avräkningspriserna länderna emellan talar sitt tydliga språk. Det är således betydligt bättre att pengarna betalas via ersättning, då säkerställer man att konsumentens betalningsvilja når grisuppfödaren.”

Ett annat skäl för staten gå in med ett nytt bidrag, är att det är enda sättet att upprätthålla djurskyddet, enligt Hultström. Så här skriver han: ”Den enorma prispressen som pågått i många år är inte bra för djurskyddet. En grisuppfödning utan lönsamhet skapar naturligtvis problem på sikt, nödvändiga förbättringar och ombyggnationer försenas när bonden tvingas leva på rost och röta.”

Så skriver alltså en man som under flera år har varit med och styrt ett antal organisationer inom branschen och som därmed har haft ett stort inflytande för grisproduktionens utveckling. Det är ett svidande underbetyg av inte bara sin egen arbetsinsats utan även av de olika organisationernas arbete.

En bransch som inte klarar av att följa gällande lagstiftning, med företrädare som inte klarar av att agera på marknaden, är det verkligen en framtidsbransch? Och är det statens uppgift att hålla den under armarna? Jag vet inte, men klart är att grisproduktionen inte har klarat av EU-inträdet och inte klarar av att leva fritt på marknaden, vilket sannerligen inte bara gäller fläskköttet.

Reglering var inte svaret, inte heller en fri marknad. Det är bråttom att formulera en ny jordbrukspolitik, inte bara avveckla, som verkar vara regeringens förhärskande linje.