“Gärna konkurrens, bara den inte blir skadlig”

“Gärna konkurrens, bara den inte blir skadlig” 150 150 Ann-Helen von Bremen

Senaste Veckans Affärer pryds av en argsint frustande Arla-ko. “Den köpgalna kon”. Maktspel, fiffel och hot” är några av rubrikerna. Artikeln beskriver den pågående fusionen mellan Milko och Arla som ett riktigt tjyv- och rackarspel. där Arlas och Milkos ledningar har kommit överens om att köra Milko i botten för att Konkurrensverket ska godkänna fusionen. Det finns nämligen en risk att Konkurrensverket säger nej, eftersom Arla då får en alltför stor marknadsandel, men om alternativet är att Milko helt går i kvav, gäller inte den regeln. En marknadsledare får köpa en konkurrent om konkurrenten riskerar att gå i konkurs.

Och vilket är då Milkos motiv? Jo, feta avgångsvederlag för ledningen, enligt artikeln.

Det har förekommit och förekommer intrikata affärsuppgörelser inom mejerivärlden, inget snack om det, men att en VDs längtan efter fetare fallskärm skulle vara det drivande skälet till att fusionera med Arla, känns lite långsökt, för att använda ett understatement. Det är mycket möjligt att det finns pikanta detaljer i överläggningarna mellan Milko och Arla, men det är samtidigt oerhört svårt att förstå vilken substans det finns i alla påståendena, eftersom de kommer från källor som alla har sina personliga skäl att hata Arla. Eller Milko för den delen.

Och oavsett hur svängarna har sett ut under fusionsförhandlingarna går det inte att komma ifrån det faktum att skälet till att förhandlingarna överhuvudtaget har inletts är att Milko tyvärr har drivit sig själva mot ruinens brant. Milkos fall är ännu ett exempel på att jordbruket och deras kooperativa företag inte har klarat av att leva på en mindre reglerad marknad. Nästa mejeri på tur är troligen Skånemejerier som dras med samma problem.

Det finns ett gammalt talesätt inom jordbrukskooperation som lyder: “Gärna konkurrens, bara den inte blir skadlig”. Och det säger kanske något om hur svårt det är för dessa företag att klara sig på en friare spelplan, trots att det nu är rätt många år sedan deras marknad var totalt reglerad.

Och visst har Arla konkurrerat på marknaden och visst vill Arla växa sig större och visst har företaget större muskler än de andra, men att måla ut företaget som en maktgalen bov är att inte inse hur marknadsekonomin fungerar. Alla mejeriföretagen har konkurrerat med varandra, med mer eller mindre fina metoder och det är okej, så länge man inte själv drar det kortaste strået. Då blir det annat liv i skällan.

Och utvecklingen är inte svensk, i hela Europa och övriga världen pågår precis samma utveckling, det fusioneras i rask takt. Inom tio år är det inte säkert att vi längre säger Arla Foods, då kanske det heter Arla-Campina, Parmalat eller Danone. Det är en utveckling som inte går att hejda. Samtidigt ger detta utrymme för lokala, regionala uppstickare, men då är det bra om affärsidén inte bygger på hämnd och bitterhet, som så ofta inom denna världen, utan på en genomtänkt idé och affärsintresse.

Ann-Helen von Bremen

Vem har makten över din matkasse? Det här är en blogg om hur matproduktionen, politiken och affärerna kring maten ser ut. Jag arbetar annars som frilansjournalist och skriver om lantbruk, livsmedel och mat. Här skriver jag mer fritt om matkedjan. Jag är inte alltid arg, mat är ett av mina största nöjen. Men jag är alltid hungrig. Ann-Helen Meyer von Bremen

All stories by: Ann-Helen von Bremen
5 comments
  • Magnus Sandman

    En tår faller längs kinden, så BRA skrivet! Avregleringen är perfekt om vi vill använda vår konsumentmakt i framtiden. Små lokala aktörer mot globala jättar. Snabbfotade företag med närhet till marknaden mot tröga byrokratiska organisationer som bara kan spela på pris till slut då även förmågan att dominera en marknad med reklaminsatser eroderar bort. Nu behöver bara våra “nära o kära” förstå vikten av att komma med i den digitala tidsålderns möjligheter, och det med de mest basala och analoga produkter som finns. HÄRLIGT!

  • ann-helen

    Jag kanske är mer pessimistiskt lagd, men jag tror att de små, snabbfotade företagen kommer att få jobba än mer på den yttersta marginalen. Jag tror att vi under de närmaste åren kommer att få se en hel del småföretag, både inom mejerivärlden och inom annan livsmedelsproduktion, lägga av. Problemet är nämligen att det inte blir så mycket svängrum kvar med den pågående utvecklingen. Tittar vi på Danmark, som ligger före oss, är någonstans mellan 90 och 95 procent av all dansk mjölk, Arlamjölk. Jag säger inte att detta behöver vara dåligt, men om man vill ha valfrihet att välja produkter från fler företag, då är det inte säkert att en oreglerad marknad ger så mycket större möjligheter än en reglerad. Konsumentmakt i all ära, men det blir knepigt att använda den om det bara finns ett val.

Leave a Reply

Your email address will not be published.