Bregottfabriken utan gröna ängar
Bregottfabriken utan gröna ängar https://www.hungryandangry.se/wp-content/themes/corpus/images/empty/thumbnail.jpg 150 150 Ann-Helen von Bremen https://secure.gravatar.com/avatar/88255445418f62883f7b3c40f969232d?s=96&d=mm&r=gI senaste numret av Lantbrukets Affärer Mjölk föreslår Arlas ordförande, Åke Hantoft, att man ska skippa den kanske starkaste symbolen för svensk djuromsorg – kravet på att alla kor ska gå ute och beta. Blir hans önskan verklighet innebär det ett riktigt triumfkort för ekomjölken ute på marknaden.
Betande kor på gröna ängar – det är sinnebilden av svenskt lantbruk, djuromsorg, ja rent av svensk sommar. Lagen om att alla kor ska gå på bete under sommaren är också en av de starkaste symbolerna i svensk djurskyddslag, en present som lämnades över till Astrid Lindgren i 80-årspresent av dåvarande statsministern Ingvar Carlsson. Astrid Lindgren engagerade sig starkt i djurskyddsfrågor och just detta att kossan skulle få ägna sig åt det som hon är gjord för – nämligen att gå ute och beta gräs – var en av Astrid Lindgrens stora käpphästar.
Beteskravet har länge varit ifrågasatt av vissa bönder och det har med jämna mellanrum visat sig att en del mjölkproducenter bryter mot lagen och håller korna inne under sommaren. Anledningen till motståndet är oftast att flera av dagens mjölkgårdar är så stora och har så många kor att bönderna tycker att det helt enkelt inte fungerar att släppa ut korna på bete. Går korna lösa inomhus i lagården och kanske har möjlighet att gå ut i en liten rastfålla, så kan det räcka med det, lyder argumentet. Den linjen följer också riksdagsman Fredrick Federley (c), som nyligen skrev en motion om detta.
Men att ta bort beteskravet är en känslig fråga. Det finns en risk att konsumenterna skulle reagera starkt och anse att detta är bara ytterligare ett steg mot att industrialisera lantbrukets djur, att Bregott-fabriken blir en fabrik på riktigt, utan de gröna ängarna. Detta är många inom mjölkbranschen medvetna om. Men den enes eventuella konsumentstorm, den andres marknadsfördel – skulle beteskravet luckras upp eller försvinna får ekomjölken ett klockrent marknadsföringsargument — bara ekokor får gå ute och beta samtidigt som de bedriver naturvård och håller landskapet öppet.
Beteskravet är nämligen en av de största anledningarna till att ekomjölken i Danmark står för 30 procent av mjölkdrickandet, medan den ligger på knapp tio procent i Sverige. I Danmark går bara cirka 30 procent av de konventionella mjölkkorna ute på bete, till skillnad från alla ekologiska kor som måste vara ute och äta gräs på somrarna.
Vågar Sverige dessutom följa ett annat danskt exempel, nämligen att på mjölkpaketen marknadsföra fakta som att en liter ekomjölk innebär frånvaron av kemiska bekämpningsmedel i 200 liter vatten, ja då kommer vi få se en ekomjölksboom av Guds nåde!
6 comments
-
-
Annika
Bra artikel! Jag håller med föregående talare. Det är hemskt om vi går i en rikting där djuren får mindre och mindre utlopp för sina naturliga beteenden. Förutom djurvälfärden kan man undra hur det påverkar klimatet? I klimatdebatten angående hur mejeri/köttkonsumtionen påverkar klimatet finns det nu dom som hävdar att naturbetesköttet är väsentligt mycket bättre och att kossor som betar gräs naturligt tar upp en del av koldioxiden som växterna producerar. Jag har inte satt in mig på djupet om detta och är i nuläget försiktig med att påstå några siffror eller så. Men OM det stämmer, så känns det knasigt att vi går mot en utveckling där vi antingen måste upplåta ännu mer odlingsbar mark för att odla gräs till kossorna eller också framställer mer resurskrävande kraftfoder. Bättre om djuren får beta själva, i synnerhet på marker som ändå är olämpliga att odla och skörda på. Hoppas verkligen inte att man måste gå så långt så att man stänger in kossorna för att folk ska inse fördelarna med ekologiskt!
-
ann-helen
Tack för din kommentar. Visst är det så att kossans klimatpåverkan beror på hur hon är uppfödd och där spelar hennes mat en stor roll. Går hon ut och hämtar sin egen mat, genom bete, så är hon inte alls den stora miljöbov som hon så ofta framställs som
-
ann-helen
Tack för din kommentar. Jag kanske är lite arbetsskadad för jag reagerar inte så kraftigt som du gör, men jag tycker din reaktion är intressant och jag tror inte att du är ensam om att tycka så. Beteskravet kom inte till av en slump, det fanns en stark opinion för detta och det tror jag att det fortfarande gör. Det är något som alla mjölkbönder borde fundera lite mera på.
-
Pedatte
Ann-helen, tar du hänsyn till att korna producerar mycket metan- och lustgas? Det verkar inte så i dina beräkningar. Om man dessutom jämför en betad äng med en igen-vuxen sådan så binder den sistnämda betydligt mer koldioxid. Så det finns ingen miljövinst i att låta korna beta.
-
Nils Lundgren
Som konsument är det svårt att lita på en produkt när produktionen får dispenser från regler därför att de inte passar förutsättningarna. Jag tänker t ex på mjölkproduktion som får dispens från kravet på betessläpp när betet är för långt borta från mjölkrobotarna på gården.
Alla som tillverkar något som ska säljas på en fri marknad måste vid dagens slut välja hur de ska konkurrera och det finns bara två vägar att gå; sänka sitt pris (och jaga ökad lönsamhet) eller utveckla sin produkt och tillföra något nytt värde (t ex etisk och ekologisk uppfödning, snyggare förpackning eller en ny smak genom nytt foder).
karin
Å vad fruktansvärt SJUKT!! Den bonden som inte låter korna gå ut på sommaren borde själv spärras in. Tortyr!