Hälsosam olydnad

Hälsosam olydnad 150 150 Ann-Helen von Bremen

Hälsofokuset på maten bara ökar och gränserna mellan vad som är mat och medicin suddas ibland ut allt mera. Nu handlar det inte bara om den ständiga uppmaningen att äta mera frukt och grönsaker, vi översköljs av dieter och säg den råvara som inte visar sig innehålla de mest fantastiska egenskaper för hälsan, oavsett om det handlar om blåbär, ginkobär, olivolja, te, vin, vitlök, morot osv osv i all oändlighet. Gräsätande kor marknadsförs med argumentet om att köttet får en bättre sammansättning av fetter, liksom påfundet att mata grisar med rapsolja. Och detta är troligen bara början på matens hälsovåg.

Så där håller det på. Och visst, självklart påverkas vår hälsa av vilken mat vi äter och självfallet är viss mat nyttigare än annat, men ibland infinner sig en viss trötthet på alla dessa “quick fix” som presenteras. Därför är det med viss glädje som jag i dagens Svenska Dagbladet läser en intressant artikel om att olydnad kan vara bra för hälsan. Den medicinska antropologen Lisbeth Sachs har nämligen i ett antal studier visat att hälsa och upplevelsen av hälsa är en rätt komplicerad historia.

Hon följde bland annat en grupp 40-åriga skånska bönder som hade kallats till vårdcentraler för en hälsoundersökning. Syftet med hälsokontrollerna var att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Alla männen upplevde sig friska innan undersökningen, men det visade sig att en del av dem bl a hade höga kolesterolvärden och riskerade att drabbas av sjukdomar framöver. De blev rekommenderade att dra ner på alkohol, cigaretter, börja motionera och äta sundare. Flera av männen som fick diagnosen blev oroliga och försökte lägga om sin livsstil. Men några struntade i det och fortsatte att leva som tidigare. Det intressanta var att de som var olydiga mådde bra medan de som ansträngde sig för att äta rätt, i själva verket mådde sämre, främst psykiskt men även fysiskt. Trots att de la om sin livsstil så blev inte värdena bättre.

Orsaken, menar Sachs, var nocebo, negativa förväntningar som är motsatsen till placebo, positiva förväntningar som kan få människor att bli friska av sockerpiller.

Men de som struntade i rekommendationerna mådde som sagt lika bra som de gjort tidigare. En man som vägrade förändra sitt levnadssätt, blev också mätbart friskare. Orsaken var inte att han började äta mer magert och fibrer utan att han fick avlastning i sitt pressade arbete på gården.

Återigen, en sund livsstil är givetvis bra, men det finns fler parametrar som styr om vi verkligen är friska eller inte. Det kan vara trösterikt för den som har ständigt dåligt samvete över sitt mindre perfekta liv.

 

Ann-Helen von Bremen

Vem har makten över din matkasse? Det här är en blogg om hur matproduktionen, politiken och affärerna kring maten ser ut. Jag arbetar annars som frilansjournalist och skriver om lantbruk, livsmedel och mat. Här skriver jag mer fritt om matkedjan. Jag är inte alltid arg, mat är ett av mina största nöjen. Men jag är alltid hungrig. Ann-Helen Meyer von Bremen

All stories by: Ann-Helen von Bremen
3 comments
  • KA

    Dessutom kommer det ju med jämna mellanrum direktiv om hur man ska äta som sedan visar sig vara rent felaktiga. Att man ska äta lågfettprodukter för att bli smal, t.ex. Eller att man inte ska äta ägg för att det höjer kolesterolvärdet vilket ju var fel på två sätt: 1: det höjer inte kolesterolvärdet och 2: om man är kvinna är det inte så farligt med ett “högt” kolesterolvärde.
    Är glad att jag var olydig med äggen, världens bästa mat! Lightprodukt-scamen gick jag på ett tag (har aldrig varit så tjcok som jag var då), sen började jag äta som kroppen ville, mycket bättre. Och godare. Så jo. Man bör nog lyssna mer till sin egen kropp än till vissa “experter”…!

  • ann-helen

    Helt rätt. Och även om jag avskyr uttrycket “sunt förnuft” så är det inte så dumt att använda det. Om något försöker sälja på oss något som låter för bra för att vara sant, så är det också ofta precis så!

Leave a Reply

Your email address will not be published.