Den ohållbara spannmålsproduktionen

Den ohållbara spannmålsproduktionen 150 150 Ann-Helen von Bremen

Är köttkonsumtion förenligt med ett hållbart lantbruk? Så löd frågan för det gastronomiska samtalet i dag på krogmässan ”Smaka på Stockholm”. Men frågan borde egentligen ha varit – Är dagens spannmålsproduktion förenligt med ett hållbart lantbruk?

För det är ju nämligen överproduktionen av spannmål, inte bara i Sverige utan även i stora delar av världen, som har drivit fram den ökande produktionen av kött. Det är överskottet av billig spannmål som har gjort det möjligt att föda upp främst billig kyckling och gris, animalier som tidigare var betydligt dyrare. (Det är ju också på främst kyckling, men även gris, som vi har sett de största konsumtionsökningarna i Sverige under de senaste 50 åren. ) Att låta en gris eller en kyckling äta upp en del av spannmålen, är betydligt bättre ekonomi än att bara låta den ruttna. Det är enkel matematik.

Billig spannmål har också gjort det möjligt att öka mängden spannmål i mjölkkossans fodergiva och att ägna sig åt slutgöda köttdjur med spannmål. Eller att helt enkelt låta den gå upp i rök i form av biobränslen.Förstå mig rätt, jag är ingen ovän av biobränsle, men om vi inte hade överskott av spannmål, vore det inte möjligt att göra etanol eller biogas av den.

Det är inte en ökad köttkonsumtion som har gjort att cirka en tredjedel av världens spannmål, i Sverige är siffran högre, blir djurfoder. Det är överskottet på säd som har gjort det möjligt att föda upp djur med. Genom att köra spannmålen genom djuren i stället för sälja den som människoföda, höjer man värdet på säden i form av animalier och får dessutom bort en del av överskottet som annars skulle sänka priset ännu mera.

Det är den här stora spannmålsproduktion som är en av de främsta orsakerna till vår ökade köttkonsumtion. Det är inte vi konsumenter som har drivit detta. Det är inte våra val i butiken som har avgjort detta. Det är inte heller så att vi är biologiskt programmerade för att föredra kött framför grönsaker. För att tala klarspråk – det här är inget som har drivits av konsumenterna. Det är i andra änden av produktionsledet som vi hittar svaret. Det gigantiska spannmålsöverskottet som i sin tur bygger på billig olja i form av kvävegödning och som ger oss en rad olika miljöproblem. Det är det systemfelet vi borde diskutera, om det verkligen är hållbart med den stora spannmålsproduktionen. Om det verkligen är hållbart med stora växtodlingsgårdar med enahanda växtföljder, stor användning av kemiska bekämpningsmedel och inga djur?

Angriper vi problemet i rätt ände, då kommer frågan om köttkonsumtionen att lösa sig automatiskt. Men om vi tror att minskad köttkonsumtion främst är en fråga om att intressera människor för att äta mera grönt, då har vi inte insett vilka starka ekonomiska krafter vi faktiskt har att göra med.

 

Ann-Helen von Bremen

Vem har makten över din matkasse? Det här är en blogg om hur matproduktionen, politiken och affärerna kring maten ser ut. Jag arbetar annars som frilansjournalist och skriver om lantbruk, livsmedel och mat. Här skriver jag mer fritt om matkedjan. Jag är inte alltid arg, mat är ett av mina största nöjen. Men jag är alltid hungrig. Ann-Helen Meyer von Bremen

All stories by: Ann-Helen von Bremen
2 comments
  • Bengt Jonsson

    Allt är frågan om ekonomi . Finns det eller kommer det fram någon gröda som är billigare mat än spannmål kommer spannmålsproduktionen att minska för det nya som kommer i framtiden . Det kan vara mat gjord på insekter eller andra varor som kommer. . Det kommer billigare energi än mineraloljor i framtiden. El från solen kommer och därmed robot traktorer som är lätta och många utan förare som gör brukande av jorden billigare . Att ta fram spannmål och mjölk är inte billigt för bönderna . Ofta går inte ekonomin inte med lönsamhet . Sedan kan man fråga sig . . Ska vi ha spannmålsproduktion eller djurhållning i Sverige . Om inte vad ska vi göra med så mycket mark att användas till istället med lönsamhet för bonden . En bonde vill producera på sin mark . Om det är energi eller mat som efterfrågas, kan nog bonden ställa till bara det lönsamt . Jag själv kan tänka mig att odla energigröda och inte mat för min egen del . Bönder klarar nog att föda sig själv och sin familj , men en familj i ett höghus i städerna har svårare att odla maten i sin bostad .
    Vi får se vad som händer . Med en fungerande demokrati och en sund marknad löser det sig själv . Men med ett styrelse skick som tar över marknadskrafter och är en diktatur vill jag inte vara med om . .

  • ann-helen

    Nej Bengt, jag vill heller sannerligen inte vara med om någon diktatur, det är en sak som är säker. Men marknaden är sällan så sund den heller och den så kallade ”fria” marknaden verkar bara finnas i Utopia. Jag tror ju mera på en kombination av marknad och styrning av marknaden, även om jag vet att det är svårt. Men jag anser att flera av de problem som vårt matsystem lider av i dag beror på att vi i allt större utsträckning ser livsmedelsförsörjning som en marknad och maten enbart som varor som ska säljas och köpas och där tror jag vi går fel. För mat, måltid, matproduktion, brukande av jorden – allt detta är något mycket mera än konsumtionsvaror och därför klarar heller inte marknaden av att hantera de olika värden som jordbruket innebär.
    Jag håller helt med dig om att det är marknaden som styr och som du skriver så är anledningen till den stora produktionen att det är ”billigt” att producera spannmål. Men det är bara billigt för att den fossila oljan är billig och för att produktionen lägger en del av sina produktionskostnader någon annanstans än på matpriset.

Leave a Reply

Your email address will not be published.