Världen i ditt kylskåp

Världen i ditt kylskåp 150 150 Ann-Helen von Bremen

För 20 år sedan var det lätt att äta frukost. Det var smörgås med ost eller leverpastej och en kopp te. I dag ryms hela världen i mitt kylskåp och det börjar också märkas ute i landskapet. Bönderna, gårdarna och djuren blir allt färre.

Lufttorkad skinka från Italien, spansk fårost, norsk hårdost, fransk yoghurt, spanska apelsiner, ananas från Centralamerika, avokado från Chile – ja så där bullar jag upp vissa frukostar. Och jag är inte ensam om det. Vi har hela världen framför våra fötter, oavsett om vi kliver in i en matbutik eller gläntar på den egna kylskåpsdörren. Och i kylskåpet hittar jag länder som jag kanske inte tänker på, som soja från Brasilien oljepalm från Malaysia och Indonesien som har blivit foder för svenska kor, grisar och kycklingar.

Vi har snabbt outsourcat vår matproduktion, utanför Sverige. Det syns i landskapet . 1980 fanns det drygt 40 000 mjölkgårdar och 600 000 mjölkkor. I dag finns det bara 5 000 gårdar kvar och cirka 300 000 kor. Det innebär att det bara är halva styrkan kvar av en av våra viktigaste landskapsvårdare, nämligen kon. I spåren av hennes mule och även hennes dynga frodas många små växter, insekter, daggmaskar, fåglar och andra djur. Det är det där som miljökramarna brukar kalla för biologisk mångfald och som ingen egentligen vad det gör för nytta annat än att det är fint. Ungefär som med landsbygden, bönderna och korna.

Men det finns några poänger med den biologiska mångfalden. Finns det inte tillräckligt med bin och humlor, blir det dåligt med bär och frukt. Finns det inte tillräckligt med insekter och mikroorganismer som bryter ner döda växter, dröjer förmultningen och jorden fylls inte på med ny jord. För att nämna några exempel. Dessutom tror många forskare att just den biologiska mångfalden är det viktigaste verktyget vi har för att kunna parera framtida klimatförändringar, bara en rikedom av liv ger oss möjlighet att anpassa oss till ett varmare klimat.

Och ett kanske ytligt, men sannerligen inte oviktigt argument, är att biologisk mångfald gör Sverige vackrare. Blåklocka, kattfot, gökärt är till exempel örter som trivs bra när kossans mule idisslande har gått förbi.

Det går rasande snabbt. Snart kommer vi bara ha 2 000 mjölkgårdar kvar. Kossan kommer att försvinna från ännu fler platser i Sverige. Måste jag återvända till min tråkiga limpsmörgåsfrukost för att vända den utvecklingen? Nej jag tror inte det, inte minst för att det faktiskt hänt en hel del i det svenska matutbudet också, men däremot ska vi vara medvetna om att våra mattallrikar sätter stora avtryck i landskapet. Vad är det vi väljer egentligen? Och vill vi verkligen ha det?

Ann-Helen von Bremen

Vem har makten över din matkasse? Det här är en blogg om hur matproduktionen, politiken och affärerna kring maten ser ut. Jag arbetar annars som frilansjournalist och skriver om lantbruk, livsmedel och mat. Här skriver jag mer fritt om matkedjan. Jag är inte alltid arg, mat är ett av mina största nöjen. Men jag är alltid hungrig. Ann-Helen Meyer von Bremen

All stories by: Ann-Helen von Bremen
3 comments
  • Örjan

    Intressant. Antalet mjölkkor 2010 ungefär lika stort som antalet hästar. Ca 360 000.
    Undrar hur många kor för ren köttproduktion som dessutom finns. Antager att det antalet har ökat sedan 80-talet. Som tur hjälper ju dessa “köttkor” till att hålla landskapet öppet.

  • ann-helen

    Hej tack för dina kommentarer. Dagens nötkreatur består av en ungefär en tredjel kor, en tredjedel ungdjur under ett år och en tredjedel kvigor-stutar-tjurar. Antalet kor har minskat från knappt två miljoner under 30.talet, då korna hade sin peak i Sverige, till dagens cirka 500 000. Totalt hade vi cirka 2 300 000 nötkreatur, oxar och tjurar inräknade, under 30-talet. Hur mycket landskapsvårdsnytta som den halva miljonen ungdjur under ett år egentligen gör, är nog något som kan diskuteras. Upp till ett halvår så är ungdjuren undantagna beteskravet.
    Du har rätt i att antalet kor för köttproduktion har ökat och att vi ofta förknippar dessa med landskapsvård av hagmarker och strandängar, men även detta är lite lurigt. WWFs kriterier för naturbeteskött säger till exempel att korna ska vara på naturbeten minst HALVA betesperioden och att det även är tillåtet med slutuppfödning. Det innebär alltså inte naturbeteskött bara är det till hälften.
    Det är mycket möjligt att det gjorts studier på vilka kor som betar var. jag ska forska i detta och återkomma.

Leave a Reply

Your email address will not be published.