Den omoderna betande kon
Den omoderna betande kon https://www.hungryandangry.se/wp-content/themes/corpus/images/empty/thumbnail.jpg 150 150 Ann-Helen von Bremen https://secure.gravatar.com/avatar/88255445418f62883f7b3c40f969232d?s=96&d=mm&r=g
Mjölkproducenternas representanter har bråda tider med att försöka göra sig av med svenska mervärden. Först var det förbudet mot GMO-soja till korna som man ville ta bort. I samma andetag som man kom på att detta inte var en särskilt bra idé, vill man nu försöka att skrota en av de viktigaste symbolfrågorna i djurskyddslagen – att alla kor ska få möjlighet att beta på somrarna.
Om man ska våga sig på att skämta kan man säga att den delen av djurskyddslagen som innebär att alla kor ska få beta har varit något av en helig ko. Men icke så längre. Mjölkproducenterna är hårt pressade ekonomiskt och kämpar för att klara av konkurrensen från omvärlden. Under flera år har mjölkbönderna, liksom hela bondekollektivet, klagat på att man inte får konkurrera på samma villkor som övriga länder. Och det man framför allt har kritiserat har varit de strängare miljö- och djurskyddsregler.
I princip har man förstås rätt. Att släppa ut korna på bete, att ha större yta för grisar och kor, att se till att grisarna får ha knorren kvar och halm att böka i – allt detta kostar givetvis pengar och gör att man inte kan producera lika billig mat som många andra länder.
Under förra året började man diskutera möjligheten att tillåta genmodifierad soja till kornas foder. Den GMO-fria sojan kostar ett öre mera per kg mjölk, löjligt lite, kan man tycka, men på en marknad där bara volym och pris värderas så räknas varje öre. Nyligen kom dock beslutet om att man håller kvar vid den GMO-fria sojan, helt enkelt för att man tror att det skulle bli visst liv på konsumenter.
Men nu är det alltså dags för kornas beten. LRF Mjölks Mjölkdelegation vill nu att reglerna för betet ska förenklas. Bland annat föreslår man att korna i södra Sverige bara ska få gå ute två månader i stället för fyra månader. Men den allra största förändringen är att kor som går i lösdrift, dvs går fritt omkring inne i lagården och mjölkas med robot, inte ska behöva gå ut alls, förutsatt att de uppfyller vissa krav i ett kontrollprogram som ska skrivas.
Och här finns den andra orsaken till lobbyarbetet mot kornas bete, nämligen att strukturomvandlingen har drivit fram allt större gårdar som har svårt att klara av att släppa ut korna. Gårdar med ett antal hundra kor som ska ut och beta och sedan kunna gå in i gen ett par gånger om dagen och mjölkas av roboten, är nämligen en rätt klurig ekvation.
Bakom argumentationen finns ett synsätt att kornas betande främst handlar om motion. Att det är resurssmart att låta korna gå ute och hämta sin egen mat, att kornas betande är ett fantastiskt verktyg för biologisk mångfald och att kon själv är gjord för att gå ute och äta gräs, det är argument som just nu verkar väga lätt.
Den stora frågan är givetvis vad konsumenterna kommer att säga. I Danmark, där bara de ekologiska korna går ute och betar, försökte Arla med ”betesmjölk”, att sälja mjölk lite dyrare som kom från konventionella kor som gick på bete. Det blev ingen hit och mjölken försvann från hyllorna. Frågan är hur vi detta land ser på saken? Och om vi är beredda att betala för det?
30 comments
-
-
ann-helen
Det där är mycket intressant. Jag har också funderat på varför inte de regionala satsningarna på mjölk fungerade, framför allt Milkos Värmlandsmjölk och Dalamjölk borde ha lyckats. Kanske var orsaken att man helt enkelt inte hade kunskapen att få det att fungera. Och förmodligen var storleken också ett problem att hantera flera olika sorters mjölk. Ibland är det en nackdel att vara stor.
Din reflektion över bondens roll om betesdriften försvinner är också intressant. Kossan blir allt mer en produktionsenhet och bonden sköter det löpande bandet. -
Tommy Dahlin
Det är alltid intressant att följa debatten om betesdiftens nackdelar och förtjänster. Å ena sidan är våra produktionskostnader högre för att vi Svenska mjölkproducenter tvingas ha våra kor ute på bete, å andra sidan har vi svårt att konkurrera med våra sydligare belägna kollegor som kan utnyttja det billiga betet mycket större del av året.
Hur som helst är betande kor ett uppskattat inslag i ett öppet landskap och de offentliga kosläppen är ju oerhört populära. Att sedan celltalen i mjölken ökar, klövproblem insektsangrepp m.m ökar iom betesdriften är ju sådant allmänheten inte har eller vill tagit till sig. Att kor skulle va lyckligare ute på betet är tyvärr en populistisk myt som är oerhört tacksam och enkel att odla
Kon är enligt min mening alltid ”lycklig” all den stund om hon fritt kan konsumera ett prima foderstat och har möjlighet att föröka sig fritt oavsett ute eller inne -
Tommy Dahlin
Berglunds reflektion över betesdriftens försvinnande är märklig. Ekoproduktionen är ju isf den produktion som drar den stora vinstlotten för sin marknadsföring, och vem vet, kanske tom skulle klara av att stå på egna ben ekonomiskt…
-
Maren marensson
Alltså är ni helt vrickade i era ärthjärnor eller !
Har man inte sina kor ute på bete ! ja då ska man inte ha kor punkt slut !!!!!!!!! -
ann-helen
Visst är det så att ekomjölken skulle få ett ännu starkare försäljningsargument, det är ju bland annat därför som den danska ekomjölken har så stor andel. Men för mig har lantbruket och mjölkbönderna fler funktioner än att bara leverera mycket mjölk. Lantbrukarna är bland annat våra allra viktigaste natur- och miljövårdare. Om om man som jag vill att HELA lantbruket ska ta större hänsyn till miljön och dessutom få betalt för detta i större utsträckning än vad som sker i dag, då är en slopad betesdrift inget annat än en stort steg tillbaka. Och det är bekymmersamt.
-
ann-helen
Tack för din kommentar, Tommy. Nej, du har helt rätt att betesdrift inte är någon enkel sak, det kräver sin kunskap och sin rådgivning, på samma sätt som att odla ett bra vallfoder. Och du pekar också på hur klämd mjölkproducenten är mellan å ena sidan konkurrensen och å andra sidan konsumenternas önskan. Och det där är ett dilemma som inte går att bortse från. Personligen kan jag undra varför ett internationellt företag som Arla har samma betalning till alla mjölkbönder, oavsett vilka djurskydds- och miljökrav som gäller i de olika länderna där deras medlemmar finns. Man ska få samma ersättning, men har olika kostnader. Det är en ekvation som inte går ihop.
När det gäller en kos lycka så kan jag inte uttala mig om den, men jag kan inte bortse från alla mjölkbönder under årens lopp som har berättat om vilken glädje som de upplever att korna visar när de första gången på våren släpps ut på betet. Det kan hända att detta bara är ett bevis på att det finns alltför många romantiker inom bondesläktet, men att en ko är gjord för att beta och äta gräs, det tycker jag inte rymmer särskilt mycket sentimentalitet. -
ann-helen
Tack för din kommentar, Maren Marensson. Jag förstår att du är upprörd och du är välkommen att diskutera, men håll igen med skällsorden är du snäll. Tack!
-
Anette Flyckt
Om det handlar om att rädda våra svenska bönder så ser jag inga problem med att korna inte kan gå ute och just beta gräs. Så någon slags lösdrift ser jag inga problem med där korna kan gå in och ut som dom vill under dagarna. Och att dom inte får beta gräs och då istället leva på hösilage är helt okej i mina ögon. Och jag kan lova att korna inte kommer att lida av detta.
HELLRE det än att vi ska förlora våra mjölkbönder och importera ännu mer från länder där korna endast får stå fast i små bås livet ut utan att vare sej kunna röra sej ordentligt el uppleva frisk luft.
Nu har ju vi(dock inte jag) röstat in oss i EU och där igenom så vill dom bara har industriell verksamhet inom näringen så då är det dags att vakna och ge våra bönder en chans innan det är försent!!! -
Maren marensson
Okay !
Men det är ju så att vi snart inte ser kor på landsbygden ! varför ? jo den svenska sketna konsumentet köper billigt och inser inte att en biff från USA:S sk feedlots är så antibiotika och prepparat fylld att om man tog prover på sånna djur som levt under sånna vidriga förhållanden så skulle köttet var otjänligt som människoföda !
hellre äter jag en biff från svenska kor/tjurar/kvigor som fötts upp under bra förhållanden okay nu går ju inte alla tjurar ute , men finns det något som kallas kastrerade tjurar kan de gå ute ? tillbaka som betar runt om i bygderna -
lars-erik
Även om kravet på betesdrift försvinner så är jag helt säker på att många kor komner få gå ut även i framtiden. Dels under sinperioden (den vilotid korna har inför kalvning då de ej producerar mjölk), dels som kvigor och det är främst då som de betar på naturbetesmarkerna och bidrar mest till d men biologiska mångfalden. Dagens mjölkkor betar nästan uteslutande på åkermark där gräset innehåller mer näring.
Dessutom kommer det med ett slopande av beteskravet att vara mycket enklare att införa extra stöd eller merbetalning för betesmjölk. Idag är det snudd på omöjligt eftersom betesdriften är lagstadgad… -
Tommy Dahlin
Hej Ann-Helen
Det är ingen enkel sak för Arla att betala extra för olika fördyrande omständigheter i olika länder.
Jag hör för övr. till de som släpper ut djuren på bete oavsett lagar. Men däremot den ”lycka” kon visar vid betessläpp är precis densamma som uppvisas om de lyckas hitta en utväg in till grannens gräsmatta.
Alltså inget annat än nyhetens behag.
Serveras en bra foderstat inomhus väljer faktiskt djuren denna framför betesfållorna. Det är nog så att det är konsumeten och jag själv som njuter allra mest av själva betesdriften -
ann-helen
Tack för din kommentar, Lars-Erik. I princip kan man ju säga att det läget redan råder, de kor vi främst ser ute, om vi ser några överhuvudtaget, är ju sin-kor och ungdjur. De mjölkande korna befinner sig ofta på på ett åkerbete i närheten av lagården. Utifrån de lönsamhetsargument som man för fram för att slopa betesdriften, har jag svårt att se att man även i fortsättningen skulle släppa ut icke mjölkande kor om man inte anser att det lönar sig.
Och visst kan säkert ett fåtal mjölkbönder nischa sig på ”betsmjölk” och ta betalt för det, men det kommer i så fall handla om en liten minoritet.
Jag tycker inte heller att man ska undervärdera åkerbetets betydelse när det gäller biologisk mångfald. Visst, här finns ofta inte den rika flora och fauna som vi hittar i vissa hag- och ängsmarker, men beroende på hur landskapet i övrigt ser ut, så kan även ett åkerbete innebära ett mer varierat landskap och en större mångfald. -
ann-helen
Tack för din kommentar Maren. Visst är det så att att vi får vad vi betalar för. Det är lätt att förstå mjölkproducenternas frustration över att vi exempelvis importerar så mycket ost och kött (ca 65 procent av det svenska nötköttet kommer från mjölkgårdarna), från en del länders vars djurhållning ser ut på ett annat sätt.
Men det verkar vara tåga i dig! Du får helt enkelt se till att starta ett konsumentuppror! ; ) -
ann-helen
Tack för din kommentar, Anette. Men är det verkligen det vi vill ha? En alltmer industrialiserad produktion av vår mat? Visst, om det är så att det råder konsensus om detta, då är det inget problem. Men även EU börjar ju faktiskt ändra sin inställning. I Lissabonfördraget skriver man ju bland annat att EU och medlemsstaterna ska ta full hänsyn ”till välfärd för djuren som kännande varelser.”
-
ann-helen
Jag tror inte att det är någon enkel sak för Arla att administrera en sådant betalningssystem, men det borde sannerligen inte vara omöjligt. För på något sätt är systemet orimligt i dag, att producenter på grund av lagstiftning och klimat har dyrare produktionskostnader men ändå får samma betalning.
Trevligt att du släpper ut din kor, oavsett lagstiftning! Och jag tror att du sätter fingret på två saker som är viktiga, dels att du själv njuter av att se dina kor ute på bete, dels det du skriver om ”nyhetens behag”, att korna blir lika glada av att gå in på grannens gräsmatte som att komma ut i hagen. Och precis det tror jag är en viktig aspekt, variationen av miljön. Att känna vädrets växlingar, dofterna, ljuden, de nya smakerna i form av friskt gräs och örter – ingen kan få mig att tro att inte det spelar roll för kossan! -
Olle Göransson
Ann-Helen
Mycket av det du skriver, och vad som framkommer i alla möjliga kommentarer till det du skriver (inte bara detta) får mig att reflektera över det faktum att allt vad gäller lagar, förordningar och förpliktelser ligger på producentsidan. Som konsument får jag förvisso höra att jag bör välja ”rätt”, och får detta ”rätta” beskrivet för mig. (Versionerna om vad som är ”DET RÄTTA” är förvisso oändliga.) Inte desto mindre har jag min fulla frihet att välja mellan det som står till buds. Inkluderat friheten att välja ”fel”.
Som producent däremot bestäms det ”rätta”, någonstans och jag har bara att följa det som bestäms. Om det nu är olagligt att inte ha betesdrift, (för att koppla just till denna diskussion), hur kan det då vara tillåtet att jag som konsument får köpa mjölk från uppbundna kor?
Eller för handeln att saluföra den?
Jag leker med tanken att lägga ansvaret på konsumenten. Köper du en produkt som producerats med bekämpningsmedlet ditt eller datt, som kemikalieinspektionen inte godkänt, blir det dryga böter! Och det är ditt ansvar att hålla koll på vad som är godkänt eller inte. -
Tommy Dahlin
Tja: Vi i Sverige anser oss ha de tuffaste reglerna som fördyrar vår produktion. Danskar Tyskar och Britter anser att de har specifika omständigheter som drabbar just deras produktion. Jag ser det som praktiskt omöjligt att ersätta dessa merkostnader på ett vettigt sätt
Pudelns kärna vad gäller betande kor kontra kons välbefinnande anser jag att du träffar ganska mitt i. Dvs en slags ”disneyfiering” av våra djur där vi tror en massa vad kon upplever och känner, i all välmening förvisso, men som kostar en massa pengar -
Pelle Agorelius, Husmansbord
Med en viss insyn i hur omvärlden ser på Sverige är jag övertygad om att vi kommer att få se djuromsorgsprogram av ”svensk typ” införas i andra länder och på andra marknader (pratade om bl a det vid föredrag i Malmö förra sommaren också). Hur sorgligt blir det då inte att konkurrenten slår oss med våra egna konkurrensmedel.
Jag hade en anställd från DK häromåret som berättade att de pådrivet av bl a svensk mat-mobbing stiftat mkt hårda regler i förhållande till medicinering och veterinärtillsyn inom hans område (gris)-samtidigt kunde han se hur man i Sverige kunde (och kan fortfarande) köpa tonvis med medicinerat foder till fjäderfä utan recept eller kontroll! Svenskt försprång hamnar i bakvatten kan man säga. Ropa inte hej förrän du står på fast mark, och kasta inte djurskydds-skryt på grannen förrän du har egna kontrollprogram som håller måttet.Man kan f ö absolut bli konspirationsteoretisk av hur bra grejer, som t ex Värmlandsmjölk, rinner om intet. Min teori går mot att det varit slapphet snarare än slugskap, att landskapsmjölken slarvats bort.
-
ann-helen
Pelle, tack för kommentaren. Ja utan tvekan finns det en utveckling i vissa europeiska länder som driver på ökad djuromsorg., sedan är det förstås frågan om hur fort det går. Antibiotikan, som du nämner, har ju uppmärksammats allt mer i Europa under senare år.
-
ann-helen
Tommy, men om nu ALLA mjölkproducenter inom Arla, oavsett land, har fördyrande kostnader, då har ju alla samma förutsättningar att konkurrera och då spelar inte strängare lagstiftning på djurskyddsområdet någon roll. Eller? ; )
Jag tycker absolut att man ska passa sig för disneyfiering av djuren, men att se djuren som levande, kännande varelser som behöver få utlopp för sina grundläggande behov, är något annat.
-
ann-helen
Olle, javisst, hur det kan det vara lagligt att sälja mat som är producerad på ett sätt som är förbjudet i Sverige? Det är verkligen en gåta. Men jag tycker inte vi ska lägga det ansvaret på konsumenten. Ett stort problem med miljöfrågan är att den alltmer har blivit ett individuellt ansvar i stället för ett samhällsansvar. Förstå mig rätt, du och jag har givetvis ett ansvar varje dag, men det räcker inte med att individen ska göra jobbet när vi faktiskt har att göra med stora systemfel.
Men jag tycker verkligen att det vore hög tid att kräva att handel och restauranggrossister höjer sin ribba för den mat som man köper in och säljer. Vi ser ju faktiskt detta hända ute bland vissa kommuner och landsting, trots att de är omgärdade av en helt annan lagstiftning än livsmedelskedjorna. -
Tommy Dahlin
Hej igen
Dessvärre spelar alla kostnader roll. vare sig det handlar om djurskyddslagstiftningar, regelverk av olika slag, priser på mark, mjölkkvoter,räntenivåer. foderpriser etc etc. Det innebär givetvis inte att det är ok att höja kostnadsläget på ex vårat djurskydd bara för att markkostnaden är det dubbla i Tyskland
Arlas uppgift är att förädla medlemmarnas mjölk till minsta möjliga kostnad och att sälja våra produkter så dyrt det bara går. resultatet bör vi medlemmar dela lika på anser jag -
Frida Turander
Detta hänger absolut ihop med din lilla sidobetraktelse om att miljömålen inte uppnås. Men vi får inte glömma bort att en mjölkko idag inte är samma sak som en mjölkko på 1950-talen som fick gå ute på bete så länge det var grönt ute. På 50-talet prodecerade en mjölkko ca 3000 liter/år. Medans dagens mjölkko är uppe i mer än tre gånger den siffran (snart fyra). För att kunna producera sådana mängder måste hon äta mycket koncentrerad föda och lever på gränsen av vad som är möjligt. Betet spelar inte längre någon roll i hennes foderstat utan innebär bara problem … både för bonden och för kon. Så den som skrev att mjölkkon har det bättre inomhus har delvis rätt. Det är nog sant så länge hon drivs till sin spets som hon gör idag, men knappast sant om hon fick en lungnare och naturligare utfodring (och en mindre mjölkproduktion per ko). Så länge vi har så få bönder (och minskande) som ska producera allas vår mat så kommer industrialiseringen fortsätta och betesmarkerna växa igen ännu mer och tusentals hotade arter dö ut ännu snabbare…
-
ann-helen
Hej igen, Tommy. Jag tror man måste bestämma sig. Antingen har svenska mjölkbönder högre produktionskostnader på grund av faktorer man inte själv kan påverka, exempelvis högt djurskydd, och då borde rimligtvis ett företag som Arla som ska jobba med någon slags likhetsprincip också anpassa betalningen efter detta. Eller så är summan av kostnaderna ungefär den samma för Arla-medlemmarna, oavsett nationalitet, och då är inte ett bevarat djurskydd på dagens nivån egentligen något problem
-
ann-helen
Frida, tack för din kommentar. Jag visst hänger igenväxt landskap, minskad biologisk mångfald och även en allt mer försvagad landsbygd ihop med färre och större mjölkgårdar. Kul att du såg det!
Jag tycker också att du tar upp något viktigt, nämligen inte bara industrialiseringen av jordbruket utan också av kossan själv, som jag tycker att det finns all anledning att ifrågasätta. Kort livslängd, fertilitetsproblem och en rad sjukdomar som är kopplade till den höga produktionen är bara några konsekvenser av detta. Och givetvis blir då betet, framför allt om vi pratar om ett bete som även ska ge kon föda och inte bara lite frisk luft och motion, något som inte går att kombinera med fabrikstänkandet. -
Anette Flyckt
Så här har väldigt många kor det. Kossorna är endast en mjölkmaskin som inte får kosta någonting – bara leverera…
Förstår ni varför jag då hellre tycker att svenska kossor inte ska behöva beta gräs, men ändå röra sej fritt i ex lagoma hagar med ligghall komb och med ev mjölkrobotdel i samma myggnad.
RÄDDA DE SVENSKA BÖNDERNA!!!Ps Hur många av er köper importerade kött och mjölkprodukter utan att ens reflektera över att ni genom det oftast stödjer djurplågeri samtidigt som ni inte vill lätta på vissa regler som ändå inte får djuren att må dåligt av de en bonde måste följa här hemma i Sverige???
-
Annika
Vi konsumenter får den mat vi förtjänar och det går tyvärr även ut över djurvälfärden. Vi lägger allt mindre del av vår hushållsbudget på mat. Så länge som vi konsumenter inte är beredda att betala vad schysst mat kostar, är det även svårt att införa lagstiftning och regler. Det räcker inte med en djurskandal på aktuellt en gång om året som folk glömmer bort inom 2 veckor för att folk ska börja rösta med plånboken och prioritera att köpa bättre mat istället för resor och prylar. Vi borde ställa oss frågan hur kött kan vara så billigt, istället för att köpa den där 2 kg grillbrickan för 89 kr kg och frossa i kött.
-
-
ann-helen
Anette, jag tror ändå att ta bort betet är ett steg åt fel håll. Utifrån den logiken borde vi i så fall också tillåta hormoner, gmo-foder, foderantibiotika osv osv. Är det bara priset som svenska bönder ska konkurrera med, ja i så fall kan vi helt enket sluta snacka om allt vad djuromsorg och miljöarbete heter. De svenska bönderna ska räddas, men om de börjar göra avkall på det som ändå utmärker dem, som skiljer dem från andra länders bönder, då tror jag inte det kommer vara särskilt mycket solidaritet kvar.
Thomas Berglund
Tänker på det här med ”Betesmjölk” och kan inte låta bli att reflektera över ett antal av de lanseringar som gjorts genom åren där vissa egenskaper har framhävts som tex regional mjölk. Ibland har jag haft den bestämda känslan av att avsikten med en del av dessa lanseringar har varit att just misslyckas för att därigenom bevisa att det endast är stordrift och låga priser som gäller…
Man kan ha olika uppfattningar om kons behov av bete men ur ett mer övergripande perspektiv är det en sorglig dag för lantbruket då man avskaffar betesplikten. Det betyder att man reducerar lantbrukarens roll till att enbart vara producent av billiga insatsvaror till livsmedelsindustrin. Det är den mentala fattigdomens evangelium som sprids.