I fel sällskap
I fel sällskap https://www.hungryandangry.se/wp-content/themes/corpus/images/empty/thumbnail.jpg 150 150 Ann-Helen von Bremen Ann-Helen von Bremen https://secure.gravatar.com/avatar/88255445418f62883f7b3c40f969232d?s=96&d=mm&r=gDelar av miljörörelsen går ovetandes industrijordbrukets ärenden när man målar ut kossan som klimatets värsta fiende och förespråkar intensivt uppfödda animalier eller enbart vegetarisk kost. Men den vägen leder inte till någon hållbar matproduktion.
Musikfestivalen Way Out West , som startar i dag, serverar inte kött och med årets sponsor, Oatly, åkte också mjölken ut. Allt för att rädda miljön och klimatet. Liknande tankar har Stockholms stad som under försommaren lanserade sin klimatkokbok som är tänkt att inspirera stockholmarna. Av klimatskäl innehåller den inte ett enda recept som innehåller nötkött. Däremot finns gris, kyckling och insekter – vår just nu mest överhypade råvara – representerade. I våras föreslog Naturskyddsföreningen en köttskatt där en viss procentsats skulle läggas på kött från olika djurslag, oavsett hur djuren fötts upp. Även där hamnade nötköttet i ett sämre läge än fläsk och kyckling. Visserligen fick det lägre prispåslag än kycklingen, men eftersom nötkött redan är så mycket dyrare, blir en prisökning på det mer kännbar.
Att snabbt producerat kött innebär mindre utsläpp av växthusgaser är ett argument som fått stort genomslag. En förklaring till resonemanget är att det passar den intensiva köttindustrin som hand i handske. Icke-ekologiskt uppfödd kyckling och gris är just detta – industriprodukter utan någon som helst koppling till landskapet. Djuren tillbringar sina liv inlåsta i stallar, ätandes spannmål och andra vegetabilier som kan vara odlade någon helt annanstans. Ivrigt stärkta av klimatargumentet argumenterar också industrin för att det är dags för korna att gå samma väg – ”stäng in dem och föd upp dem så fort som möjligt på enbart spannmål och soja!” Vi har redan en viss sådan uppfödning av ungtjurar i Sverige. Det nu så omhuldade amerikanska köttet som säljs på krog och i butik, kommer för det mesta från djur som fötts upp i trånga inhägnader, enbart på majs och soja. Det är givetvis en djuruppfödning som är ovärdig både människa och djur och som enbart förstärker de miljöproblem som ett allt mer specialiserat och industrialiserat jordbruk medför. Men se då halar man fram det dubiösa klimatargumentet!
Den andra anti-ko-linjen brukar handla om att vi bör äta grönsaker, enbart grönsaker. Och även om vi utan tvekan behöver öka vårt gröna intag, så leder även det resonemanget till ett icke hållbart jordbruk. Ett ekologiskt jordbruk behöver sina djur, och framför allt sina kor. Inte bara för gödselns skull utan också för att kornas traditionella mat, gräset eller vallen som det kallas, är oerhört viktig i växtföljden för att hålla ogräset i schack och ge näring till jorden. En stark orsak till användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel är just att jordbruket till stor del delats upp i djurgårdar och växtodlingsgårdar. Sverige är också ett land vars klimatmässiga förutsättningar handlar mycket om gräs, vilket gör stora delar av vår yta mer lämplig för betande djur än för odling av vegetabilier.
Självfallet behöver vi minska vår köttkonsumtion, men vi behöver börja i rätt ände och förändra sättet vi föder upp våra djur på. Att behandla djur med respekt kommer också märkas på prislappen och därmed radikalt påverka vår konsumtion. Och delar av miljörörelsen måste skaffa sig mer kunskap och inte låta sig luras så lätt av de som tjänar på djurfabrikernas framväxt.
- Posted In:
- Matlandet Sverige
- Uncategorized
Ann-Helen von Bremen
Vem har makten över din matkasse? Det här är en blogg om hur matproduktionen, politiken och affärerna kring maten ser ut. Jag arbetar annars som frilansjournalist och skriver om lantbruk, livsmedel och mat. Här skriver jag mer fritt om matkedjan. Jag är inte alltid arg, mat är ett av mina största nöjen. Men jag är alltid hungrig. Ann-Helen Meyer von Bremen
All stories by: Ann-Helen von Bremen5 comments
-
-
Per-Inge Svensson
Tack Ann-Helen, miljön mår mycket bättre om vi ställer om kosten och därmed produktionen till mera betesbaserad. Människan är en varelse från savannen och samexisterar med betesdjuren. Löpareskogen i Hjo låter naturbetesmarken leva och kor o höns lever som dom är skapade till. Människor skulle må bättre av att äta mera yoghurt o smör till grönsakerna.
-
-
Gunnela
Kan vi hjälpas åt med att motverka en övergång till kor på stall året runt. Att slå hål på argumenten från Timbro och co att bönderna inte behöver mer betalt utan ska minska sina kostnader, med att öka intensiteten, ta bort GMO-förbudet och beteskravet. läs gärna min blogg http://www.gunnela.nu
-
ann-helen
En viktig fråga är ju – vad ska svenska mjölkbönder konkurrera med om de försöker sänka ribban till en sämre produktion? Då kommer nog konsumenterna inte vara så trogna längre
Christer Wilhelmsson
Mycket bra skrivet. Saknar dock argumentet om att betande djur behövs för den biologiska mångfalden. Det öppna betade landskapet har funnits i miljontals år – därför är så otroligt många arter anpassade till det. Tidigare hölls det öppet av megafaunan – som vi sedan utrotade – de få rester av megafauna som är kvar är våra domesticerade uroxar och hästar – då är det vår skyldighet att se till att dom gör jobbet. Alternativet är att återskapa megafaunans ekosystem med visenter, framavlade uroxar, hästar, vildsvin, mm.
Jag tvivlar på att speciellt många förstår att kulturlandskapet också är viktigt på grund av kopplingen till megafaunans ekosystem. Så jag tycker att den vinkeln borde passat in. Alla förstår att flockar med megafauna inte bidrar till klimatproblemet och då borde inte ekologiskt naturbete med nötdjur göra det heller.